Lär dig genom att ifrågasätta

Flera som har studerat statsvetenskap på Försvarshögskolan har i dag jobb inom regeringskansliet. Du kan också hitta dem inom Försvarsmakten, på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, eller som säkerhetskonsulter i näringslivet. Många arbetar också med krishantering inom kommuner och länsstyrelser.

—Det är hög nivå på både vår utbildning och de studenter som läser här. Detta är viktiga faktorer bakom statsvetarstudenternas stora möjligheter på arbetsmarknaden, säger professor Linus Hagström.

En utbildning i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet ger dig förutsättningar att arbeta med olika perspektiv på samhällssäkerhet, till exempel som utredare, rådgivare eller analytiker inom privat eller offentlig sektor.

Med fokus på kris och säkerhet

Förutom en inriktning mot krishantering och säkerhet får du här en unik närhet till lärare och andra studenter. Något som många studenter ofta påpekar och uppskattar.

— Rent fysiskt är Försvarshögskolan en liten plats. Man springer på varandra, det är enkelt och otvunget, säger Linus Hagström.

Det som skiljer statsvetenskap på Försvarshögskolan mot utbildningar i ämnet vid andra lärosäten är alltså den särskilda inriktningen mot krishantering och säkerhet. Annars är det samma ämne som på andra lärosäten. Det vill säga det vetenskapliga studiet av politik.

—Vi undervisar i politisk teori, förvaltningspolitik, komparativ politik och internationella relationer, men specifikt med fokus på frågor om kris och säkerhet. Det är det vi är allra bäst på, säger Linus Hagström.

Under utbildningen diskuterar och analyserar du också kriser och säkerhetspolitiska frågor utifrån normer, maktförhållanden och identitet. Du lär dig hur Sverige, EU och andra länder är uppbyggda och hur det ökade samarbetet mellan nationer har påverkat politik och säkerhetspolitik.

Fortsättningskursen avslutas alltid med ett två veckor långt rollspel. Fiktiva länder får ett försämrat säkerhetspolitiskt läge när det uppstår diplomatiska och militära förvecklingar. Studenterna får fatta beslut, organisera sig, kommunicera och samordna organisationer och myndigheter för att hantera krisen.

Forskare som inte tar saker för givna

I sin egen forskning är Linus Hagström intresserad av att ifrågasätta sådant som andra tar för givet och problematisera det. Till exempel finns en allmän uppfattning att Japan efter andra världskriget varit militärt och politiskt obetydligt. Den mesta forskningen gick ut på att förklara varför Japan hade blivit en så här obetydlig aktör.

—Den tidigare forskningen delade alltså en förståelse av vad som skulle förklaras och oenighet fanns främst på förklaringsnivån, säger Linus Hagström.

Han själv har istället problematiserat idén om det som skulle förklaras. Han har bland annat visat att Japan inte alls var så militärt och politiskt obetydligt som många antog.

Han anser att för-givet-taganden av detta slag ofta är problematiska. För att inte missförstå viktiga skeenden i den internationella säkerhetspolitiken är det nödvändigt att både synliggöra och problematisera de begrepp och teorier som gör att vi ser saker och ting på ett visst sätt och styr våra tolkningar.

Det här förhållningssättet, att ifrågasätta allmänt rådande uppfattningar, vill Linus Hagström sprida till studenterna i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

—Jag vill att de får med sig breda och konkurrerande perspektiv på säkerhet och krishantering.