Låt dig inte påverkas i digitala medier

Rysslands försök att påverka valen i både USA och Frankrike är tydliga exempel på informationspåverkan. Även organisationer som IS och högerextrema i Europa och USA jobbar med detta billiga och enkla verktyg för att styra andra. Vad är motmedlet?

Att försöka påverka varandra och förhandla för att övertyga andra är normalt. I ett öppet och demokratiskt samhälle finns det samtidigt tysta överenskommelser om hur man beter sig. Man är generellt öppen med vem man är och vilka avsikter man har.

– När vi pratar om informationspåverkan från främmande makt handlar det om att man exempelvis försöker försvåra för, vilseleda eller smutskasta någon på ett organiserat sätt. Då kringgår man den normala förväntan som finns i samhället och använder påhittad information, döljer eller låtsas vara någon man inte är eller använder en tredje part så att informationen ser ut att komma från någon annan, säger Björn Palmertz, senior analytiker på Försvarshögskolan.

Ungdomar mer medvetna

Genom digitala medier har du tillgång till väldigt många av människorna i världen och vem som helst kan bli en måltavla för informationspåverkan.

– Det gäller att vara medveten om att sociala medier inte är en säkrad nyhetsleverantör. Ungdomar är sannolikt mer medvetna om detta än äldre, de har ett mer kritiskt förhållningssätt, säger Björn Palmertz.

Det visar också en undersökning från Statens medieråd, ”Ungar & medier 2017”. På frågan: Hur mycket litar du på nyheter i sociala medier? Svarade endast 9 procent i ålder 17-18 att de gjorde det helt eller ganska mycket.

Men hur gör man då för att bedöma ett inlägg på sociala medier?

– Väcker budskapet starka känslor hos dig? Känns budskapet designat för att du ska bli upprörd? Då är syftet troligtvis att du ska bli arg och snabbt dela inlägget vidare utan att kolla upp bakgrunden, säger Björn Palmertz.

Inget sker i ett vakuum

Oftast kan en påverkanskampanj knytas till andra händelser. Efter det amerikanska valet 2016 fann man att minst 21 stater hade utsatts för dataintrång från Ryssland. En annan del i helheten kan också vara att genomföra en militär övning på en särskild plats vid en väl vald tidpunkt för att skapa en psykologisk effekt.

– Det finns alltid en övergripande strategi. De som driver kampanjen har identifierat länder som de uppfattar inte är i linje med deras vilja och då vill de göra det svårare för dem att synas och höras i debatten. De vill försvaga olika allianser som gemensamt har stora möjligheter att agera eller utgöra en motvikt på den internationella arenan, säger Björn Palmertz.

I den digitala miljön kan en påverkansoperatör idag utvärdera sina insatser i realtid. Fungerar något inte kan man lansera något annat i morgon. Om en bild eller ett budskap inte ger önskad effekt så går man in med något annat. Det går att ständigt utvärdera och rikta om sina insatser.

Information är väl inte så farligt, eller?

Att ändra människors världsbild eller hur man ser på sitt eget land och styre kan vara nog så effektivt som att slå med militär makt. Om människor tappar tilltro till staten och börjar lita mindre på andra blir det lättare att manipulera människor och driva på konflikter.

– Det finns en stark inrikespolitisk dragkamp i många andra länder. Där kan vissa partier eller aktörer tycka att de tjänar på att utmåla Sverige som ett socialliberalt experiment som inte fungerar. Det i sin tur kan påverka Sveriges möjligheter att samarbeta med andra internationellt, säger Björn Palmertz.

Det handlar om en långsam utmaning av den demokratiska debatten, genom till exempel hot och smutskastning. Då kommer det krävas mer och mer för att öppet prata om demokratin och viktiga politiska beslut. Om man inte gör det får medborgarna sämre möjlighet att få reda på vad som sker, vad som egentligen hänt och påverkanskampanjer kan få än större utrymme.

Frihet är inte gratis

Länder som har hög social tillit bland befolkningen och hög medvetenhet om frågorna måste diskutera det här öppet. Beslutsfattare i demokratiska länder måste kommunicera med befolkningen om vad de gör och varför på ett rakt och ärligt sätt. De måste vara trovärdiga och prata med folk så man förstår.

– Som medborgare är det viktigt att förstå att dessa utmaningar är på allvar. Frihet är inte gratis. Det kräver att du intresserar dig för vissa centrala frågor för att samhället ska vara baserat på yttrandefrihet och lika rättigheter även i framtiden. Vi ser på nätet att det kan vara väldigt effektivt när privatpersoner exempelvis påpekar att något är påhittat eller en bild är manipulerad, säger Björn Palmertz.

Om Björn Palmertz

• Senior analytiker
• Verksam vid Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan

Vill du läsa mer rekommenderar vi Att möta informationspåverkan - handbok för kommunikatörer, MSB

Varför ska jag välja Försvarshögskolan?

För det är en mötesplats där olika kunskapsområden möts för att förstå viktiga samhälls- och säkerhetsfrågor.