Jennifer valde att läsa militärhistoria

Jennifer Bergström läste media-estet på gymnasiet och älskade det, men när det var dags att välja högskoleutbildning var det hennes historieintresse och fascination för försvarsfrågor som avgjorde.

Jennifer Bergström skrollade i den långa listan med alla Sveriges kandidatprogram, studsade till när militärhistoria dök upp och kände att valet var självklart.

Hur reagerade du när du fick antagningsbeskedet?

– Militärhistoria var det enda jag ville plugga, och därför hade jag bara sökt ett program. Så det var en stor lättnad och lycka när jag kom in, jag tror till och med att jag började gråta. Och så hoppades jag förstås att det skulle leva upp till förväntningarna. Det har det verkligen gjort.

Varför kändes valet så självklart?

– Jag älskar verkligen historia, har nog alltid varit lite ”möpig” och tycker att försvarsfrågor är spännande. Jag övervägde att gå den militära vägen, men fick inte mönstra för värnplikt. Så militärhistoria är ”second best”. Eller nej, med facit i hand är det faktiskt ”first best”! Det här passar mig bättre.

Berätta om din klass!

– Jag ville ha en blandad klass, eftersom man utvecklas mest när man möter andra perspektiv. Det blev som jag hoppades. Åldrar, erfarenheter och intressen ger olika infallsvinklar när vi läser om platser och perioder i historien. Vi har exempelvis anställda i Försvarsmakten och före detta militärer i klassen. Sen är vi många som är lika varandra och i samma ålder. Vänskapsgänget sträcker sig över års- och programgränserna.

Hur är relationen till lärarna?

– När föreläsningstiden är slut kan lärarna föreslå att man ska ses på studentpuben Mässen och prata vidare. De lägger ned tid och engagemang. Jag värdesätter att man får en personlig relation. Jag trodde inte att jag skulle få uppleva det på högskolan. Det känns helt enkelt roligare att plugga då, och det gör att man kan slappna av och vara sig själv. Man kommer som man är, man kan pröva sina tankar fritt och man får ha fel. Men det finns inte så många rätt och fel, har jag märkt. Vi uppmuntras att ifrågasätta, pröva teorier och nya vinklar.

Har du något studietips?

– Jag blir lätt stressad inför tentor och seminarier, men brukar tänka att allt löser sig. Man har många chanser att bli godkänd. Det tänkesättet har hjälpt mig. Jag är här för att lära mig, och i det ingår att det kanske inte kommer gå som jag planerat exakt varje gång.

Vad vill du arbeta med i framtiden?

– När jag började på Försvarshögskolan var jag orolig att jag valt ett nischat ämne. Men varje vecka – och ibland varje dag – lär jag mig om ett nytt yrke och arbetsfält inom försvar, säkerhet och fred där jag har användning för militärhistoria.

– Just nu tar jag ödmjukt in alla möjligheter från lärare och gästföreläsare och från tidigare studenter som kommer och besöker studentpuben Mässen. Jag känner mig övertygad om att jag kommer hitta ett drömjobb. Dessutom har vi ett omvärldsläge som gör att vi behövs. Efterfrågan på oss som har de här kunskaperna ökar.