Uppriktig villfarelse? Onlinekonferens om självständighet i stridsbeslut 75 år efter Hostage fallet
Vid konferensen presenteras ett tvärvetenskapligt team av historiker, internationella jurister, strategiska tänkare och militäretiker en slutgiltig redogörelse för Finnmarks förödelse, Rendulics frikännande och den icke-ifrågasättbara regeln strategiska, juridiska och etiska betydelse i en tid av ökande autonomi i beslutsfattande för strid.
Vad betyder det att relevant information är rimligt tillgänglig för beslutsfattaren - mänsklig eller på annat sätt? Vad räknas som beslutsfattaren uppriktig bedömning, och när engageras ansvar? Detta är några av de ämnen våra talare kommer behandla när vi nu närmar oss Hostage fallets 75-årsjubileum 2023.
I slutet av 1944 förstörde tyska styrkor, under generalöverste Lothar Rendulics Finnmarks ledning, Norges nordligaste och östligaste län som gränsar till Ryssland. Rendulic prövades inför en amerikansk militärdomstol i Nürnberg för denna händelse. Han hävdade att han ärligt, om än felaktigt i efterhand, trodde att en sovjetisk attack var nära förestående, och att bränna jorden var den enda effektiva och proportionella policyn som kunde hindra fiendens framsteg. Domarna frikände honom och noterade att de var skyldiga att betrakta situationen "som den såg ut för svaranden vid den tiden". Beslutet från 1948, i det som kommit att kallas Hostage fallet, lade grunden för den så kallade ”Rendulic Rule”, en nyckelprincip i modern sedvanlig internationell humanitär rätt.
Trekvarts sekel senare är tanken att befälhavare som fattar svåra beslut i god tro bör skyddas från anklagelser utifrån i efterhand kända fakta. Och ändå kvarstår olösta frågor kring Rendulics faktiska kunskap, förödelsens lämplighet som ett sätt att motverka hans upplevda hot, omfattningen av egendomsförstörelse och befolkningsförflyttning med tanke på deras uttalade syfte. Vi förstår inte heller klart Rendulic-regelns uppkomst, innehåll och betydelse enligt internationell humanitär rätt, eller hur det relaterar till det rimliga befälhavartestet och faktiska misstag som en försvarsfråga i internationell straffrätt.
Dagens operationsmiljö i vilken stridsbeslut ska fattas har blivit än mer komplex. Kontroversiella militära handlingar har ofta efterverkningar långt bortom dess omedelbara sammanhang. Beslutets motiv och syften, kvaliteten och kvantiteten på den tillgängliga informationen samt uppriktigheten i dess bedömning, lämpligheten för den valda åtgärden i förhållande till det eftersträvade målet, balanseringen av konkurrerande intressen som styrkor och civil säkerhet och liknande kommer att erhålla detaljerad granskning från många vinklar som ett resultat. Tillkomsten av artificiell intelligens, djup inlärning och oöverträffad datorkraft i moderna stridsbeslut kommer bara att komplicera saken ytterligare.
Arrangörer
Konferensen arrangeras av Centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshöhgskolan, VID Specialized University och Lieber Institute for Law & Land Warfare vid United States Military Academy West Point.
Mer information och registrering
Läs mer om konferensen och registrera dig.