• Start
  • Viktig rapport om salafistiska grupperingar i Sverige släppt

Viktig rapport om salafistiska grupperingar i Sverige släppt

Idag släpps rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism - påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället” som tagits fram av Försvarshögskolan på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Rapporten är unik i sitt slag och kartlägger den salafistiska jihadistmiljön i Sverige och deras påverkansmetoder.

Ladda ner rapporten Mellan salafism och salafistisk jihadism [PDF]

Salafism är en bokstavstrogen tolkning inom sunni-islam och har en strikt syn på odelbar gud och total underkastelse för guds lagar. Salafister följer de tre första generationer av profetens följeslagare. Det finns ett spektrum av olika schatteringar mellan salafism och salafistisk-jihadism. Salafism har i vissa fall visat sig utgöra grogrund för våldsbejakande jihadism. Alla salafister är inte jihadister, men alla jihadister är salafister.

Salafism och den salafistiska jihadismen har utvecklats under en längre period i Sverige. Några uppmärksammade händelser från den svenska salafist-jihadistiska miljön är det omfattande resandet till jihadistiska grupper i Mellanöstern, samt terrorattentaten på Drottninggatan i Stockholm 2010 och 2017.

Utöver det som hittills blivit synligt för allmänheten har mycket annat hänt i dessa miljöer. Säkerhetspolisen har beskrivit att Sveriges våldsbejakande islamistiska miljöer har tiodubblats på mindre ett decennium. Denna ökning speglar de framväxande radikala grupperingar som rapporten beskriver.

Rapporten beskriver även vilka budskap som miljöerna förmedlar, deras påverkansmetoder samt hur lokala myndighetsföreträdare upplever salafistisk och salafist-jihadistisk påverkan i svenska lokalsamhällen som Halmstad, Stockholm, Göteborg, Borås och Västerås.

– Detta är ett förhållandevis nytt forskningsområde. Det saknas idag i stor utsträckning studier och forskning på de salafist-jihadistiska miljöerna i en svensk kontext. Framförallt saknas forskning om kopplingar mellan salafism och salafistisk-jihadism. Rapporten syftar till att bredda förståelsen för deras budskap och påverkansmetoder, säger Magnus Ranstorp.

Rapporten är författad av Dr. Magnus Ranstorp, Filip Ahlin, Peder Hyllengren och Magnus Normark vid Centrum för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet (CTSS) på Försvarshögskolan.

Vad är skillnaden mellan salafism och salafistisk jihadism?

– Salafism är en bokstavstrogen trosinriktning inom sunnitisk Islam som vill gå tillbaka till den muslimska religionen så som de uppfattar att den levdes och lärdes ut av de tre första generationerna av muslimer efter profeten Muhammed. Salafister motsätter sig alla förändringar, avvikelser eller förnyelser i religionstolkning och förkastar de fyra rättskolorna inom sunnitisk Islam. Salafism är starkt gränssättande mellan muslimer och icke-muslimer, mellan rena och orena muslimer, mellan män och kvinnor, mellan halal (tillåtet) och haram (förbjudet), mellan Islam och Väst. Militanta aktivister inom salafismen benämns salafistiska jihadister. Terrororganisationen Islamiska Staten (IS) består av salafistiska jihadister, säger Magnus Ranstorp.

Varför är detta ett viktigt område att studera?

– Salafistiska missionärer är väldigt aktiva på sociala medier, och använder forum som Youtube och Facebook för att nå ut till nya målgrupper. Utländska myndighetsrapporter och forskning visar att den salafistiska ideologin kan utgöra en grogrund för salafistisk jihadism. I grund och botten finns det inom salafismen en antidemokratisk hållning, eftersom att följa Gud och Guds lagar är det enda tillåtna.

Vår studie visar att salafistisk informationspåverkan kan bidra till aktivt främjande av intolerans, diskriminering och hatbudskap mot andra grupper, framförallt mot judar och shiamuslimer, samt främja isolationistiska tendenser. Det är viktigt att analysera vilka salafistiska budskap och påverkansmetoder som dominerar i Sverige, för att kunna motverka antidemokratisk påverkan, säger Magnus Ranstorp.

Hur har ni arbetat med framtagandet av studien?

– Vi har gjort ett 70-tal intervjuer, främst med myndighetsföreträdare från polisen, socialtjänster och kommuner. Även företrädare från civilsamhället och journalister har intervjuats. Därutöver har vi studerat den salafistiska närvaron i sociala medier och läst myndighetsprotokoll, för att nämna några källor. Vi började med de riktigt hårdföra våldsbejakande miljöerna och därefter deras sociala kontakter, säger Magnus Ranstorp.

Vilka metoder används för salafistisk informationspåverkan i Sverige?

– Vi ser att vissa salafistiska grupperingar använder sociala medier, föreläsningar med predikanter och samarbeten med organisationer utomlands för att sprida sina budskap. Många av studiens informanter har dessutom uttryckt oro för koranskolor med wahhabistisk inriktning och antidemokratiska normer, bland annat i Göteborg. Även om många salafistiska predikanter ägnar mycket tid åt okontroversiella ämnen återkommer nedsättande budskap om bland annat kvinnor, homosexuella, judar, icke-troende och att inte integreras i det svenska samhället, säger Magnus Ranstorp.

Vilka är studiens viktigaste slutsatser?

– Vi ser att starka sociala relationer finns mellan olika centrala salafistiska aktörer i Sverige som förenar salafist-jihadistiska miljöer med salafistiska aktörer. Salafistiska predikanter uppträder enskilt och tillsammans i samma moskéer, föreningar, och de arrangerar ibland gemensamma föreläsningsturnéer. Studien visar även att de salafist-jihadistiska miljöerna utvecklats och växt sig starka på flera platser i svenska städer. Studien ger en unik översikt över hur dessa miljöer ser ut och har utvecklats över tid. Vi bedömer att den salafistiska propagandan har bidragit till att fler svenskar rest till Syrien för att ansluta sig till jihadistiska rörelser.

Våra informanter menar att salafistisk-jihadism har blivit mer dold idag, men den har inte försvunnit. Salafismen växer sig starkare i vissa utanförskapsområden i Sverige, exempelvis i nordöstra Göteborg. Salafistisk påverkan i dessa områden riktar sig främst till andra muslimer, särskilt kvinnor och ungdomar.

Intressant är också att de kringresande salafistiska predikanterna som studien fokuserat på förefaller vara samarbetsbenägna snarare än rivaliserande. Istället verkar dessa predikanter dela upp sin da’wa (missionerande) i olika geografiska områden. Det finns dock som studien visar rivalitet inom de svenska salafistiska miljöerna. Järva-salafisterna är ett exempel på hur dessa miljöer skiljer sig åt, då de är betydligt mindre konfrontativa gentemot det svenska samhället samt med hänvisning till religiösa texter tydligt predikar ett avståndstagande från våldshandlingar

Vilka kunskapsbehov ser ni i samhället på området?

– Kunskapsluckorna är stora och vår studie är en första ansats till att förstå den. Mer tvärvetenskapliga forskningssatsningar behövs på ett antal områden. Här är några:

  1. Det behövs en ökad kunskap om salafism i samhället, dess påverkan och vikten av att skilja på Islam som trosutövning, islamism som politisk ideologi och salafism i olika former.

  2. Utländsk finansiering av svenska koranskolor, moskéer och religiösa föreningar behöver studeras närmre.

  3. Koranskolornas roll behöver studeras närmre, och huruvida antidemokratiska normer och värderingar lärs ut och påverkar barn och ungdomar.

  4. Det finns ett stort behov av att förstå hur religiös informationspåverkan har inflytande på hederskultur.

Ladda ner rapporten här [PDF]

Dela:
Publicerad 2018-06-28 Uppdaterad 2018-06-28