Försvarshögskolan har en ny studentkår, en kadettkår

Den nya kåren heter Militär- och Försvarshögskolans kadettkår och blir officiell under våren. Nu har alltså Försvarshögskolan två studentkårer, studentkåren och kadettkåren.

Kadettkåren startades inofficiellt redan 2019 i syfte att skapa ett helhetsperspektiv kring Officersprogrammet. En egen studentkår ska hjälpa till att samordna både kadetternas påverkansorgan och den studiesociala verksamheten. Joel Pettersson är kadettkårens ordförande och förklarar att det handlar om att skapa möjligheter till inflytande.

– Vi som går Officersprogrammet behöver kunna utöva vårt inflytande över utbildningen. Eftersom det bara är studentkåren som har rätt att representera studenterna i olika organ så har det varit viktigt för oss att starta en egen studentkår, en kadettkår, förklarar han.

På den nya kadettkårens webbplats står att kadettkåren skapats just för det syftet, men har ni inte haft möjlighet till inflytande genom den befintliga studentkåren?

– När vi var en del av den befintliga studentkåren så hade vi en representant i kårstyrelsen. Men det innebar att vi som läser Officersprogrammet inte har haft någon egen representant i de viktigaste beslutande organen på skolan. Då menar jag i Försvarshögskolans styrelse, i rektorns ledningsgrupp och i forsknings- och utbildningsnämnden (FoUN), säger han.

Militär- och försvarshögskolans kadettkår

Sedan 2008 har Officersprogrammet varit en högskoleutbildning där program- och genomförandeansvar har legat på Försvarshögskolan. I och med det har behovet av en kadettkår vuxit fram.

– Behovet av att organisera för de studiebevakande delarna har fötts under de år som vi studerat i en riktig högskola. I takt med att vi förstått vilket inflytande en studentkår har, har vi också förstått att vi behöver ha en egen kår för att säkra vårt inflytande över vår utbildning, säger Joel Pettersson.

Kadettkårens namn kommer från att den ska representera de studenter, kadetter, som studerar vid Försvarshögskolans Officersprogram på Karlberg. Det faktum att kadetterna främst har sin utbildning på annan plats än Försvarshögskolans lokaler är också av betydelse för behovet av en egen kår. Det handlar helt enkelt om att säkerställa att frågor som rör kadetternas utbildning inte ska falla mellan stolarna i de olika beslutande organen, som de riskerar att göra om ingen av representanterna särskilt bevakar kadetternas intressen. Ett exempel på där kadettkåren vill ha möjlighet till inflytande är i avtalet mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan som ska omförhandlas i år.

– När avtalet ska omförhandlas vill vi vara delaktiga för det handlar om vår utbildningsmiljö och kadetternas utbildningsinnehåll. Vi vill också att det ska stipuleras i bestämmelserna att vi har rätt till inflytande, förklarar Joel Pettersson.

Kadettkårens organisation

Kadettkåren kommer att ha två sektioner. Den ena är studiesektionen för Officersprogrammet, SSOP, (som tidigare varit en av fyra sektioner i den befintliga studentkåren), den andra är den studiesociala sektionen, Höga rådet.

SSOP har det övergripande ansvaret för kadetternas studier och tillser att kvaliteten på Officersprogrammet säkras. De driver och stöttar i det arbete som utvecklar och förbättrar de akademiska studier som kadetten bedriver under sin tid på Karlberg.

Den studiesociala sektionen Höga rådet grundades för mer än 100 år sedan. De har till uppgift att bevaka och bevara traditioner vid skolan samt anordna studiesociala aktiviteter.

– Vi har mycket traditionsverksamhet i Höga Rådet. Wikingablooth är ett exempel och vi har också olika ceremonier för att välkomna kadetter till Karlberg. Den sociala sektionen är viktig för att skapa gemenskap och en möjlighet för blivande kadetter att få planera och genomföra olika evenemang, förklarar Joel Pettersson.

Kadettkåren har fem funktionsgrupper:

Funktionsgrupp för jämställdhet och likabehandling i Försvarsmakten, JoL.
Nätverk för kvinnor anställda i Försvarsmakten, NOAK, arbetar främst med att inkludera kvinnor i en organisation som länge varit, och fortfarande är, mansdominerad.
Förtroendeorganisationen, FO, bistår med medmänskligt stöd till kadetter vid olika problem som till exempel disciplinärenden. FO kan också representera kadetterna i olika frågor som rör välmående och medinflytande.
Skyddsombudsorganisationen, SSKyO, ansvarar för arbetsmiljöfrågor. Det gäller allt ifrån personskador till boendemiljön och hjälp till kadetterna om hur de ska anmäla och bevaka saker som behöver åtgärdas, det kan till exempel vara trasiga eluttag eller dålig inomhusmiljö.
Kvartermästarorganisationen, KVM, är ett stöd i den dagliga verksamheten. Främst genom att tillse att kadetterna har nödvändig materiel för utbildningen.

Kadetterna har redan gått med

Medlemsavgiften för att gå med i kadettkåren är 50 kronor för hela utbildningstiden som är tre år. Det är ingen stor summa, men hur ska ni göra den nya kåren känd för kadetterna och få dem att gå med?

– Alla kadetter som är med i 229:e kompaniet har redan gått med, i alla fall 98 procent. De gick med på en gång, avslutar Joel Pettersson.

Kadettkårens styrelse

Kadettkårens egen webbplats