Sök

Sök

Kursplan Officersprofessionen i Sverige: historia och nutid

Engelskt namn: The Officers’ Profession in Sweden: Historical and Contemporary Perspective

Kurskod:
1MH082
Gäller från termin:
VT 2024
Utbildnings­nivå:
Grundnivå
Omfattning:
4.5 hp
Fördjupning:
GXX
Betygs­skala för helkurs:
Tvågradig skala
Huvudområde:
Historia med inriktning mot militärhistoria
Institution:
Institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria
Ämne:
Historia med inriktning mot militärhistoria
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings- och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2023-06-13

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen syftar till att studenten ska bygga en kronologisk och översiktlig bild av den svenska officersprofessionens utveckling problematiserat i tre teman: den tidigmoderne officeren (1500–1830), den moderne officeren (1830–1950), den nutida officeren (1950–2020). Under varje period berörs särskilt officerskårens rekrytering, dess utbildning och politiska inflytande samt även krigsmaktens uppgifter och användning i krig.

Under kursen kombineras föreläsningar och självstudier för att skapa kunskap om den svenska officersprofessionens historia utifrån de tre kronologiska perioderna samt tematiken med rekrytering, utbildning, uppgifter och politiskt inflytande. Genom kursens seminarier fördjupar studenten sina kunskaper och sin förmåga att kritiskt förhålla sig till forskning om officersprofessionen samt övar sin muntliga förmåga. Kursen avslutas med en hemtentamen där kursens tematik utvecklas i skrift.

Undervisningsform
  • Seminarier
  • Föreläsningar
  • Självstudier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • visa kunskap om den svenska officersprofessionens framväxt, dess föränderliga roll och relation till statsmakten genom historien,

Färdighet och förmåga
  • skriftligt och muntligt redogöra för officersprofessionens framväxt, föränderliga roll och relation till statsmakten genom historien,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • kritiskt förhålla sig till forskning rörande professioner i allmänhet och särskilt till forskning om officersprofessionen.

Examinationsformer

Kursen examineras genom aktivt och konstruktivt deltagande i obligatoriska seminarier samt genom en individuell skriftlig hemtentamen.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Studenten har tre arbetsdagar för komplettering efter det att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygsättningen sker med tvågradig betygsskala Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) krävs Godkänt (G) på hemtenamen och seminarier.

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2021-05-18
  • Artéus, Gunnar och Roth, Thomas, A Brief History of the Swedish Armed Forces (Stockholm 2003) (87 s)
  • Berge, Anders, Sakkunskap och politisk rationalitet: Den svenska flottan och pansarfartygsfrågan 1918–1939 (Stockholm 1987) (s. 9 –192, 183 sidor) Kan läsas kursivt.
  • Cronenberg, Arvid, Militär-intressegrupps-politik: Kretsen kring Ny militär tidskrift och dess väg till inflytande i 1930 års försvarskommission (Stockholm 1977) (138 s)
  • Larsson, Esbjörn, Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning: Kungl. Krigsakademien mellan åren 1792 till 1866 (Uppsala 2005) (s. 69–182 och 329–337, 122 sidor)

Larsson, Esbjörn: ”Karriärist eller hetsporre?: en studie av svenska officerare i utrikes krigstjänst under 1800-talets andra hälft”, i Militärhistorisk tidskrift, 2007 (20 s.)
  • Sundevall, Fia, Det sista manliga yrkesmonopolet: Genus och militärt arbete i Sverige 1865–1989 (Stockholm 2011) (s. 83–180, 97 sidor)
  • Thisner, Fredrik, Militärstatens arvegods: Officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720–1800 (Uppsala 2007) (s. 195–230 och 311–323, 47 sidor)
  • Ydén, Karl: "Kriget" och karriärsystemet : försvarsmaktens organiserande i fred (Göteborg, 2008) (s. 73–197, 124 sidor)
  • Åselius, Gunnar, ”Den militära professionen i Sverige under 500 år –en snabb-skiss” Militärhistorisk tidskrift 2013 (15 s)
  • Åselius, Gunnar, ”Swedish Strategic Culture after 1945”, i Cooperation and Conflict. Journal of the Nordic International Studies Association, volym 40, nummer 5, 2005 (15 s).

Totalt 765 sidor