Utbildningsplan Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning

Syfte
Grunden för det militära försvaret är förmågan till militär maktutövning. Försvarsmakten ska kunna verka i väpnad strid, möta olika former av hot och ha beredskap att utveckla förmåga till omfattande militära operationer i en komplex operationsmiljö. Denna grund är också utgångspunkten för utbildningen av de officerare som ska planera, leda och utvärdera militär verksamhet.

Officersprogrammet syftar till att studenten ska utveckla sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som officer. Officersprofessionens kärna är att utbilda och utveckla krigsförband samt att leda dessa i kris, krig och internationella operationer.

Officeren behöver kunskaper om faktorer och dynamik i konflikter över hela konfliktskalan samt om förutsättningar och begränsningar vid användandet av militära maktmedel i förhållande till olika krigföringsnivåer. Officeren ska ha beredskap att under osäkerhet och tidspress göra bedömningar och fatta beslut om handlingar som kan innebära fara för liv och egendom. Officeren behöver förmåga att ta ansvar för uppgiften, personalen och materielen, såväl under fredstida utbildning och utveckling som under pågående konflikt. Officersyrket kräver ett välutvecklat professionellt förhållningssätt och en god förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar med hänsyn till för yrkesutövningen relevanta vetenskapliga, samhälleliga, juridiska och etiska aspekter. Officersyrket ställer därtill höga krav på officerens förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i förhållande till nya uppgifter och förutsättningar.

Inom officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning utbildas officerare för alla försvarsgrenar inom en bredd av funktioner. Inriktningens tyngdpunkt ligger i utvecklingen av studentens taktiska kompetens och förmåga att utifrån ett brett kunnande och en god helhetsförståelse leda, utbilda och utveckla förband.

Innehåll och upplägg
Programmet omfattar kurser i ämnena krigsvetenskap, försvarssystem, ledarskap och ledning samt juridik med inriktning mot operativ juridik och folkrätt. Särskild fördjupning sker i krigsvetenskap, med slutpunkter i det självständiga arbetet (examensarbetet) och den avslutande taktiska tillämpningskursen. En del av programmet utgörs av verksamhetsförlagd utbildning.

Utbildningen i krigsvetenskap är till största delen inriktad mot att utveckla studentens förmåga att identifiera och lösa taktiska problem samt att fatta taktiska beslut. Fokus ligger på lägre förbandsnivå, men inom ramen för en helhetssyn som också omfattar samspelet med högre förbandsnivåer och ett vidare operativt och strategiskt sammanhang. Utbildningen i krigsvetenskap omfattar också metod- och uppsatskurser, som bland annat syftar till att utveckla studentens förmåga till analytiskt och kritiskt tänkande, förmåga till systematisk problemlösning samt förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå.

Utbildningen i försvarssystem syftar till att studenten ska utveckla sådana kunskaper och förmågor som behövs för att kunna förstå, förklara och bedöma hur tekniska system ger förmåga och effekt i en militär kontext, inklusive kunskaper om säkerhetsmässiga aspekter och faktorer som påverkar tekniska systems prestanda.

Utbildningen i ledarskap och ledning syftar till att utveckla studentens förmåga att handla och lösa uppgifter under påfrestande situationer i rollen som ledare och utbildare. I linje med inriktningen mot den lägre förbandsnivån står teori och praktik med koppling till det direkta ledarskapet och dess förutsättningar i centrum. Under utbildningen ges studenterna möjlighet att strukturerat reflektera över sina egna förutsättningar för ett krävande yrke.

Utbildningen i operativ juridik och folkrätt syftar till att utveckla studentens kunskap om relevanta nationella och internationella regelverk och förmåga att göra bedömningar och fatta beslut inom ramen för dessa regelverk.

Utbildning i militär engelska är en integrerad del av flera kurser.

Under den högskoleförlagda utbildningen ges den krigsvetenskapliga taktikutbildningen samt utbildningen i försvarssystem med inriktning mot mark-, marin- respektive luftdomänen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ges alla kurser med funktionsinriktning.

Utbildningen är upplagd för att genom ett samspel mellan kurser i olika ämnen möjliggöra en successiv fördjupning och breddning av kunskaperna. Därtill läggs vikt vid integration och tillämpning av kunskaper i förhållande till den konkreta yrkesutövningen. Särskilt centrala för integration och tillämpning av kurser är de tre taktiska tillämpningskurserna samt den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Utbildningen omfattar såväl teoretiska som praktiska moment. Undervisningsformerna är varierade och inkluderar bland annat föreläsningar, seminarier, laborationer, inlämningsuppgifter, applikatoriska exempel, krigsspel, fältövningar samt praktik.

Utbildningen genomförs i tre huvudsakliga skeden:

Det första skedet omfattar de inledande tre terminerna samt de fem första veckorna av termin fyra. Under detta skede varvas grundkurser i samtliga ämnen samt inleds en fördjupning i krigsvetenskap. Skedet avslutas med en fortsättningskurs i tillämpad taktik. Under detta första skede förvärvar studenten en helhet av för officeren grundläggande kunskaper, färdigheter och förmågor, vilka sedan fördjupas och tillämpas i följande skeden.

Det andra skedet omfattar resterande del av termin fyra samt termin fem och består av verksamhetsförlagd utbildning vid Försvarsmaktens skolor, centrum och förband. Skedet omfattar fortsättningskurser i krigsvetenskap, försvarssystem samt ledarskap och ledning. Genom funktionsstudier och förbandspraktik ges studenten möjlighet att tillämpa och fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom ramen för en specifik funktion samt att utveckla sin förmåga att leda och utbilda förband. Med hänsyn till utbildningens karaktär ställs ofta krav på aktivt deltagande och obligatorisk närvaro.

Det tredje och avslutande skedet under termin sex består av påbyggnadskurser i krigsvetenskap. Efter det självständiga arbetet (examensarbetet) avslutas programmet med en synteskurs i form av en taktisk tillämpningskurs med fokus på helhetstänkande på taktisk nivå.

Högskoleförlagd utbildning
Krigsvetenskap
Introduktion till krigsvetenskap, 7, 5 hp

Marktaktik: teori, grundkurs, 7,5 hp eller Marintaktik: teori, grundkurs, 7,5 hp eller Lufttaktik: teori, grundkurs, 7,5 hp

Marktaktik: tillämpning, grundkurs, 7,5 hp eller Marintaktik: tillämpning, grundkurs, 7,5 hp eller Lufttaktik: tillämpning, grundkurs, 7,5 hp

Militärstrategi, grundkurs, 7,5 hp

Krigsvetenskaplig metod, fortsättningskurs, 7,5, hp

Marktaktik: teori, fortsättningskurs, 7,5 hp eller Marintaktik: teori, fortsättningskurs, 7,5 hp eller Lufttaktik: teori, fortsättningskurs, 7,5 hp

Uppsats i krigsvetenskap, fortsättningskurs, 7,5 hp

Marktaktik: tillämpning, fortsättningskurs, 7,5 hp eller Marintaktik: tillämpning, fortsättningskurs, 7,5 hp eller Lufttaktik: tillämpning, fortsättningskurs, 7,5 hp

Krigsvetenskaplig metod, påbyggnadskurs, 7,5 hp

Självständigt arbete i krigsvetenskap, påbyggnadskurs,15 hp

Taktik: tillämpning (syntes), påbyggnadskurs, 7,5 hp

Försvarssystem
Militära system för markdomänen, grundkurs, 15 hp eller Militära system för marindomänen, grundkurs, 15 hp eller Militära system för luftdomänen, grundkurs, 15 hp

Ledarskap och ledning
Ledarskap 1 - grundkurs, 10,5 hp

Ledarskap 2 - grundkurs, 7,5 hp

Juridik med inriktning mot operativ juridik och folkrätt
Operativ juridik, grundkurs, 4,5 hp

Verksamhetsförlagd utbildning
CBRN, fältarbeten, försörjning, indirekt bekämpning, ledningssystem, luftvärn och säkerhetstjänst
Krigsvetenskap
Funktionstaktik, fortsättningskurs, 9 hp

Förbandspraktik: funktionspluton, fortsättningskurs, 9 hp

Försvarssystem
Tekniska systems militära tillämpning för krigsvetenskaplig inriktning, fortsättningskurs, 15 hp

Förutsättningar för verksamhet med skarp ammunition, fortsättningskurs, 4,5 hp

Ledarskap och ledning
Ledarskap med förbandspraktik, fortsättningskurs, 15 hp

Amfibie
Krigsvetenskap
Amfibietaktik, fortsättningskurs, 9 hp

Förbandspraktik: amfibieskyttepluton, fortsättningskurs, 9 hp

Försvarssystem
Tekniska systems militära tillämpning för krigsvetenskaplig inriktning, fortsättningskurs, 15 hp

Förutsättningar för verksamhet med skarp ammunition, fortsättningskurs, 4,5 hp

Ledarskap och ledning
Ledarskap med förbandspraktik, fortsättningskurs, 15 hp

Stridslednings- och luftbevakningssystem
Krigsvetenskap
Stridsledningscentral för Flygvapnet: taktik, fortsättningskurs, 18 hp

Förbandspraktik: stridsledningscentral, fortsättningskurs, 12 hp

Försvarssystem
Ledningsstödssystem för stridsledningscentral, fortsättningskurs, 7,5 hp

Teknik för stridsledningscentral, fortsättningskurs, 4,5 hp

Ledarskap och ledning
Ledarskap i stridslednings- och luftbevakningssystemet, fortsättningskurs, 10,5 hp

Markstrid
Krigsvetenskap
Markstrid, fortsättningskurs, 9 hp

Förbandspraktik – skyttepluton, fortsättningskurs, 9 hp

Försvarssystem
Tekniska systems militära tillämpning för krigsvetenskaplig inriktning, fortsättningskurs, 15 hp

Förutsättningar för verksamhet med skarp ammunition, fortsättningskurs, 4,5 hp

Ledarskap och ledning
Ledarskap med förbandspraktik, fortsättningskurs, 15 hp

Utöver ovanstående VFU-inriktningar kan ytterligare inriktningar tillkomma.

Programmets examensmål enligt examensbeskrivning i Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan:

För officersexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som officer.

Kunskap och förståelse
För officersexamen ska studenten

• ­visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa sådant brett kunnande i militära ämnen som krävs för att i en ledande befattning ansvara för personal och materiel i militära operationer,
• visa förståelse för mekanismer och interaktion i militära konflikter längs hela skalan av konflikter,
• visa kunskap om krishantering i påfrestande situationer för samhället, och
• visa kunskap om såväl nationella som internationella relevanta författningar och regelverk.

Färdighet och förmåga
För officersexamen ska studenten

• ­visa förmåga att med en helhetssyn planera, leda och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
• visa förmåga att utbilda, informera och stödja olika grupper,
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån uppgiftens, individens och gruppens behov,
• visa förmåga att kritiskt och systematiskt granska, bedöma och använda relevant information,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med grupper med olika sammansättningar, och
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar med olika grupper.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
­För officersexamen ska studenten

• ­visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga till säkerhetsmässigt tänkande i olika situationer,
• visa förmåga att inom yrkesutövningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet militära, sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)
För officersexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.

Sökande till officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning ska uppfylla de krav på grundläggande behörighet som föreskrivs i högskoleförordningen 7 kap. 5, 5a, 5b-6 §§ och 4 kap. 3 § förordningen för Försvarshögskolan.

Försvarshögskolan beslutar om särskild behörighet för officersprogrammet. Bestämmelser för särskild behörighet enligt högskoleförordningen 7 kap. 8-9 §§ och i 4 kap 4 § förordningen för Försvarshögskolan.

För officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning gäller att den sökande:

• ­är godkänd i Matematik 2a alt. Matematik 2b alt. Matematik 2c eller Matematik B, och
• är godkänd i Samhällskunskap 1b alt. Samhällskunskap 1a1+1a2 eller Samhällskunskap A.

För att bli antagen till officersprogrammet krävs även i enlighet med förordning för Försvarshögskolan att den sökande:

• är svensk medborgare,
• har fullgjort militär grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär utbildning,
• har genomgått säkerhetsprövning och uppfyller kraven enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658), samt
• har av Försvarshögskolan bedömts lämplig för utbildningen.

Utöver detta så skall den sökande även:

• styrka visad lämplighet för officersutbildning under militär grundutbildning eller motsvarande militär utbildning med lägst vitsord Ja 5 5 eller Godkänd,
• uppfylla de av Försvarsmakten föreskrivna medicinska fordringarna,
• uppfylla föreskrivna fysiska tester, och
• uppvisa godkänt resultat på inskrivningsprov.

Som motsvarande militär utbildning räknas aspirantutbildning och grundläggande militär utbildning (GMU) tillsammans med Kompletterande militär utbildning (FOK) eller att efter genomförd GMU varit anställd i Försvarsmaktens insatsorganisation under minst 9 månader.

Kravet om godkänd säkerhetsprövning och kraven enligt säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen ska vara uppfyllda under hela utbildningen.

Officersexamen med krigsvetenskaplig inriktning uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar i enlighet med denna utbildningsplan.

För att studenten ska kunna registreras på vissa kurser och fortsätta sina studier under programmet krävs att studenten har fått godkänt på behörighetsgivande kurser. Exakta behörighetskrav framgår av respektive kursplan.

När detta program inte längre ges eller när programmets innehåll väsentligt förändrats upphör utbildningsplanen att gälla efter att sista antagna student (på programtermin ett) haft möjlighet att slutföra utbildningen under programmets nominella löptid plus två år. Efter denna tidpunkt upphör högskolans åtaganden enligt denna utbildningsplan.

Kurslistan i denna utbildningsplan, är baserad på beslutad utbildningsplan för läsåret 2025/2026.
Ändringar kan ske för kommande läsår, dvs läsår 2026/2027 och 2027/2028.