Sök

Sök

Hitta utbildning

Kursplan Ekonomisk säkerhet i konkurrens, konflikt och krig

Engelskt namn: Economic security in competition, conflict and war

Kurskod:
1SS090
Gäller från termin:
HT 2024
Utbildnings­nivå:
Grundnivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
G1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
Institution:
Statsvetenskapliga institutionen
Ämne:
Statsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings- och utbildningsnämndens kursplaneutskott (KUS)
Fastställd:
2024-03-01

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet samt Samhällskunskap A alternativt Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

I kursen studeras ekonomisk säkerhet utifrån den forskningstradition som brukar betecknas internationell politisk ekonomi och som lånar begrepp och teorier från—förutom statsvetenskap—företags- och nationalekonomi, ekonomisk sociologi, historia och internationella relationer. Med ekonomisk säkerhet avses ett tillstånd under vilket enskilda länders näringsliv åtnjuter tillräcklig integritet och robusthet för att kunna skapa tillväxt och välfärd i sina respektive samhällen. Syftet med kursen är att studenten introduceras till ekonomisk säkerhet under olika omvärldsbetingelser: d v s i marknadsmässig konkurrens, under pågående bi- eller multilateral konflikt, samt i krigstid. Exempel på begrepp som behandlas är resiliens och ekonomisk krigföring. Kursen består av en inledande del som syftar till att lägga en begreppslig och teoretisk grund samt knyter an till samtida och historiska exempel på utmaningar för ekonomisk säkerhet. Därigenom belyses att centrala aspekter av problematiken skiftar under olika ekonomiska, politiska och historiska villkor. Under kursens andra del sker fördjupning i ett antal samtida problemområden med stöd av litteratur och föreläsare som beskriver ett aktuellt kunskapsläge. Dessa delar skapar möjlighet för studenten att utveckla förståelse för centrala begrepp inom forskningstraditionen. Kursen avslutas med ett obligatoriskt seminarium där studenten presenterar och diskuterar sin egen och andras hemtentamina. Hemtentamen och det avslutande seminariet ger studenten möjlighet att utveckla sina färdigheter och analysförmågor samt problematisera och kritiskt granska det material som behandlats i kursen.

Undervisningsform
  • Seminarier
  • Litteraturstudier
  • Föreläsningar

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

  • förklara centrala begrepp och argument avseende ekonomisk säkerhet i enlighet med den forskningstradition som betecknas internationell politisk ekonomi
  • exemplifiera och analysera samtida utmaningar inom ekonomisk säkerhet

Färdighet och förmåga

  • självständigt föra och underbygga resonemang om hur olika ekonomiska, politiska och historiska omvärldsbetingelser påverkar ekonomisk säkerhet globalt, i Europa och vårt närområde

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • kritiskt granska, värdera och problematisera centrala begrepp och argument avseende ekonomisk säkerhet.

Examinationsformer

Kursen examineras genom en skriftlig hemtentamen samt genom muntlig redovisning vid det avslutande seminariet.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på kursen ska kunna uppnås. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Studenten har fem arbetsdagar för komplettering efter att kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg
Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart. För betyget Godkänd (G) krävs godkänt på hemtentamen och deltagande vid det obligatoriska avslutande seminariet. För betyget Väl Godkänd (VG), krävs utöver kraven för betyget Godkänd (G) VG på hemtentamen.

Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.

Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten. Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.

Detta är en bearbetad version av kursplanen, skapad för att föra över originalet till utbildningsdatabasen Ladok utbildningsplanering. För original hänvisas till arkivet.
Litteraturlista fastställande datum: 2024-06-14
Kurslitteratur, obligatorisk:
Aviv, I., & Ferri, U. (2023). Russian-Ukraine armed conflict: Lessons learned on the digital ecosystem. International Journal of Critical Infrastructure Protection 43, 100637, https://doi.org/10.1016/j.ijcip.2023.100637
Björck, F., Henkel, M., Stirna, J., & Zdravkovic, J. (2015). Cyber Resilience – Fundamentals for a Definition. In A. Rocha, A. M. Correia, S. Costanzo, & L. P. Reis, eds., New Contributions in Information Systems and Technologies (pp. 311–316). Springer International Publishing, https://doi.org/10.1007/978-3-319-16486-1\_31
Bhamra, R., Dani S. & Burnard, K. (2011). Resilience: The Concept, a Literature Review and Future Directions. International Journal of Production Research 49(18): 5375-93, https://doi.org/10.1080/00207543.2011.563826
Blainey, G. (2012). The Industrial ‘Revolution’ and its Aftermath: The British, US and Japanese Empires. In Handbook on International Political Economy, Pettman, R., ed. Singapore: World Scientific Publishing Company, pp. 31-36.
Button, M. (2020). Editorial: economic and industrial espionage. Security Journal 33(1): 1–5 (2020).
Defraigne, JC. & Pitakdumrongkit, K. (2021). Chapter 11: Economic Security. In Christensen, T., Kirchner, E. & Tan, S. (red.), The European Union’s Security Relations with Asian Partners. London: Palgrave Macmillan.
Duchek, S. (2020). Organizational resilience: a capability-based conceptualization. Business**Research 13: 215-46, https://doi.org/10.1007/s40685-019-0085-7
Europeiska kommissionen och Unionens höge representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (2023). Gemensamt meddelande till det Europaparlamentet, Europeiska rådet och Rådet om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet. Bryssel den 20:e juni, JOIN(2023) 20 final, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52023JC0020
Farrell, H, & Newman, A. L. (2019). Weaponized Interdependence: How Global Economic Networks Shape State Coercion. International Security 44(1): 42-79, https://doi.org/10.1162/ISEC\_a\_00351
Fiott, D. (2024). From Liberalisation to Industrial Policy: Towards a Geoeconomic Turn in the European Defence Market? Journal of Common Market Studies, Early View: 1-16, https://doi.org/10.1111/jcms.13600
Glenn, C. (2023). Lessons in Sanctions-Proofing from Russia. The Washington Quarterly 46(1): 105-120, https://doi.org/10.1080/0163660X.2023.2188829
Glitz, A. & Meyersson, E. (2020). Industrial espionage and productivity. The American Economic Review 110(4): 1055-1103.
Grabiszewski, K., & Minor, D. (2019). Economic Espionage. Defence and Peace Economics, 30(3), 269–277, https://doi.org/10.1080/10242694.2018.1477400
Hausken, K. (2020). Cyber resilience in firms, organizations and societies. Internet of Things 11, 100204, https://doi.org/10.1016/j.iot.2020.100204
Langmore, J & Fitzgerald, S. (2012). Global Economic Governance. In Handbook on International Political Economy, Pettman, R., ed. Singapore: World Scientific Publishing Company, pp. 37-53.
Lavery, S. (2023). Rebuilding the fortress? Europe in a changing world economy. Review of International Political Economyhttps://doi.org/10.1080/09692290.2023.2211281
Malmberg, P. (2024). En ny beredskapssektor – för ökad försörjningsberedskap, SOU 2024:19, Delbetänkande av Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap. Stockholm: Elanders, https://www.regeringen.se/contentassets/e9529bc7ce584e08a345633bdd7afaac/en-ny-beredskapssektor-sou-202419/
Mulder, N. (2022). The Economic Weapon: The Rise of Sanctions as a Tool of Modern War. Yale University Press: 27-108.
O’Hanlon, M. (2021). How to Defend Taiwan: Leading with Economic Warfare. The Washington Quarterly 44(4): 183-196, https://doi.org/10.1080/0163660X.2021.2020459
Pitakdumrongkit, K. (2022). What causes changes in international governance details? An economic security perspective. Review of International Political Economy 29(2): 399-424, https://doi.org/10.1080/09692290.2020.1819371
Ostanina, S. & Tardy, T. (2024). Turbo-charging the EU‘s defence industry and security posture, Hertie School/Jacques Delors Centre Policy Brief, 17 april, https://www.delorscentre.eu/en/publications/detail/publication/turbo-charging-the-eus-defence-industry-and-security-posture
Pitron. G. (2022). The Geopolitics of the Rare-Metals Race. The Washington Quarterly 45(1): 135-150, https://doi.org/10.1080/0163660X.2022.2059146,
Rossbach, N. (2023) Sällsynta metaller och stormaktsrivalitet En översikt om nya strategiska resurser och risken för råvarukonflikter. FOI-R--5478—SE, Solna, Totalförsvarets forskningsinstitut, juni.
Sabanovic, H. & Trethewie, S. (2012). From Political Economy to International Political Economy. In Handbook on International Political Economy, Pettman, R., ed. Singapore: World Scientific Publishing Company, pp. 19-30.
Shigeru, K. (2022). Economic Security Perspective. Asia-Pacific Review 29(3): 56-77, https://doi.org/10.1080/13439006.2022.2152620
Tyson, L. & Guile, B. (2021). Innovation-Based Economic Security, Issues in Scienceand Technology 37(4): 44-47.
Wong, A. (2023). China’s Economic Statecraft: Lessons Learned from Ukraine. The Washington Quarterly 46:1, 121-136, https://doi.org/10.1080/0163660X.2023.2188830
Kurslitteratur, valbar:
Bateman, A. (2023). Secret partners: the national reconnaissance office and the intelligence-industrial-academic complex. Intelligence and National Security 38(6): 885-901, https://doi.org/10.1080/02684527.2023.2219013
Etkind, A. (2021). Nature’s Evil: A Cultural History of Natural Resources. Cambridge: Polity.
Gjesvik, L. (2023). Private infrastructure in weaponized interdependence. Review of International Political Economy30(2): 722-746, https://doi.org/10.1080/09692290.2022.2069145