Sök

Sök

Hitta utbildning

Kursplan Policyanalys, läskurs

Engelskt namn: Public Policy Analysis, Reading Course

Kurskod:
2SS067
Gäller från termin:
VT 2026
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
Institution:
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Ämne:
Statsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på engelska.
Fastställande instans:
Statsvetenskapliga institutionen
Fastställd:
2025-09-04

Behörighetskrav

Antagen till masterprogrammet i politik och krig eller till forskarutbildning i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Läskursen erbjuder studenten fördjupad kunskap om teoretiska verktyg som används i studier av policyprocesser. Kursen ger en förståelse för några akademiska diskurser som har drivit kunskapsutvecklingen om beslutsteori, policyskapande och samtida forskning inom fälten policyanalys och förvaltningspolitik. Kursen behandlar ett antal forskningsteman inom kunskapsområdet, såsom agenda-setting, advocacy coalitions och policy-oriented learning. Av särskilt intresse är relationen mellan kris och policyförändring.

Studenten uppmuntras att med hjälp av policyteorier lära sig att identifiera faktorer och förhållanden som bidrar till politikens utfall. Kurslitteraturen främjar ett kritiskt förhållningssätt till centrala begrepp i, och design av, vetenskapliga texter.

Undervisningsformer


Självständiga studier. Undervisningen sker genom ett introduktionsseminarium.

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

  • På ett fördjupat sätt kritiskt redogöra för, diskutera samt analysera bidrag till forskningslitteraturen om policyanalys;
  • På ett fördjupat sätt utvärdera dessa ansatser med avseende på metodanvändning och användbarhet för enskilda problemställningar inom ämnesområdena;
  • Utifrån policyanalys och teori identifiera faktorer och förhållanden som bidrar till politikens utfall;
  • Kritiskt analysera krisers och katastrofers roll i policyprocessen;

Examinationsformer

Kursen examineras genom en individuell muntlig examination.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänd på kursen ska kunna uppnås. Komplettering ska genomföras senast tre arbetsdagar efter att besked om komplettering meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg


Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betygskriterier förmedlas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i en examen tillsammans med kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
  • Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
Litteraturlista fastställande datum: 2025-09-22
Books
Bacchi, C. & Goodwin, S. (2016). Poststructural Policy Analysis: A Guide to Practice . New York: Palgrave Pivot Springer Nature.

Birkland, T. (2006). Lessons of Disaster: Policy Change After Catastrophic Events . Washington: Georgetown University Press.

Weible, C. (Ed.) (2023). Theories of the Policy Process (5th ed), London & New York: Routledge.

Articles
Cumming, G.S. ; Epstein, G. ; Anderies, J.M. ; Apetrei, C.I. ; Baggio, J. ; Bodin, Ö. ; Chawla, S. ; Clements, H.S. ; Cox, M. ; Egli, L. ; Gurney, G.G. ; Lubell, M. ; Magliocca, N. ; Morrison, T.H. ; Müller, B. ; Seppelt, R. ; Schlüter, M. ; Unnikrishnan, H. ; Villamayor-Tomas, S. ; Weible, C.M. (2020) Advancing understanding of natural resource governance: a post-Ostrom research agenda, Current opinion in environmental sustainability 44: 26-34.

Dunlop, C.A. & Radaelli, C.M. (2018) Does Policy Learning Meet the Standards of an Analytical Framework of the Policy Process?, Policy Studies Journal 46(S1) S48-S68.

Durnová, AP & Weible, CM (2020). Tempest in a teapot? Toward new collaborations between mainstream policy process studies and interpretive policy studies. Policy Sciences 53:571–588.

Kamkhaji, JC & Radaelli, CM (2017) Crisis, learning and policy change in the European Union, Journal of European Public Policy 24(5): 714-734.

Kenney, SJ (2003) Where Is Gender in Agenda Setting?, Women & Politics 25(1/2):179-207.

Newman, J. (2017) Deconstructing the debate over evidence-based policy, Critical Policy Studies 11(2): 211-226.

Rönnblom, M., & Edwards, R. (2025). A critical explanation of uses of Carol Bacchi’s WPR approach. Critical Policy Studies, 19(3), 518–524. https://doi.org/10.1080/19460171.2025.2555388
van Hulst, M., Metze, T., Dewulf, A., de Vries, J., van Bommel, S., & van Ostaijen, M. (2024). Discourse, framing and narrative: three ways of doing critical, interpretive policy analysis. Critical Policy Studies, 19(1), 74–96. https://doi.org/10.1080/19460171.2024.2326936
Winkel, Georg & Leipold, Sina (2016) Demolishing Dikes: Multiple Streams and Policy Discourse Analysis, Policy Studies 44(1):108-129.
Yanow, D. (2007) Interpretation in policy analysis: On methods and practice, Critical Policy Analysis 1(1): 110-122.
Litteraturlista fastställande datum: 2024-11-08
Books
Bacchi, C. & Goodwin, S. (2016). Poststructural Policy Analysis: A Guide to Practice . New York: Palgrave Pivot Springer Nature.

Birkland, T. (2006). Lessons of Disaster: Policy Change After Catastrophic Events . Washington: Georgetown University Press.

Weible, C. (Ed.) (2023). Theories of the Policy Process (5th ed), London & New York: Routledge.

Articles
Cairney, P. (2023). The politics of policy analysis: theoretical insights on real world problems, Journal of European Public Policy 30(9): 1820-1838.

Cumming, G.S. ; Epstein, G. ; Anderies, J.M. ; Apetrei, C.I. ; Baggio, J. ; Bodin, Ö. ; Chawla, S. ; Clements, H.S. ; Cox, M. ; Egli, L. ; Gurney, G.G. ; Lubell, M. ; Magliocca, N. ; Morrison, T.H. ; Müller, B. ; Seppelt, R. ; Schlüter, M. ; Unnikrishnan, H. ; Villamayor-Tomas, S. ; Weible, C.M. (2020) Advancing understanding of natural resource governance: a post-Ostrom research agenda, Current opinion in environmental sustainability 44: 26-34.

Dunlop, C.A. & Radaelli, C.M. (2018) Does Policy Learning Meet the Standards of an Analytical Framework of the Policy Process?, Policy Studies Journal 46(S1) S48-S68.

Durnová, AP & Weible, CM (2020). Tempest in a teapot? Toward new collaborations between mainstream policy process studies and interpretive policy studies. Policy Sciences 53:571–588.

Kamkhaji, JC & Radaelli, CM (2017) Crisis, learning and policy change in the European Union, Journal of European Public Policy 24(5): 714-734.

Kenney, SJ (2003) Where Is Gender in Agenda Setting?, Women & Politics 25(1/2):179-207.

Newman, J. (2017) Deconstructing the debate over evidence-based policy, Critical Policy Studies 11(2): 211-226.

Winkel, Georg & Leipold, Sina (2016) Demolishing Dikes: Multiple Streams and Policy Discourse Analysis, Policy Studies 44(1):108-129.
Yanow, D. (2007) Interpretation in policy analysis: On methods and practice, Critical Policy Analysis 1(1): 110-122.
Litteraturlista fastställande datum: 2023-09-28
Books
Bacchi, C. & Goodwin, S. (2016). Poststructural Policy Analysis: A Guide to Practice . New York: Palgrave Pivot Springer Nature.

Birkland, T. (2006). Lessons of Disaster: Policy Change After Catastrophic Events . Washington: Georgetown University Press.

Weible, C. (Ed.) (2023). Theories of the Policy Process (5th ed), London & New York: Routledge.

Articles
Bolukbasi, H.T. & Yildirim, D. (2022). Institutions in the politics of policy change: who can play, how they play in multiple streams. Journal of Public Policy 42(3):509–528.

Cairney, P. (2023). The politics of policy analysis: theoretical insights on real world problems, Journal of European Public Policy 30(9): 1820-1838.

Cumming, G.S. ; Epstein, G. ; Anderies, J.M. ; Apetrei, C.I. ; Baggio, J. ; Bodin, Ö. ; Chawla, S. ; Clements, H.S. ; Cox, M. ; Egli, L. ; Gurney, G.G. ; Lubell, M. ; Magliocca, N. ; Morrison, T.H. ; Müller, B. ; Seppelt, R. ; Schlüter, M. ; Unnikrishnan, H. ; Villamayor-Tomas, S. ; Weible, C.M. (2020) Advancing understanding of natural resource governance: a post-Ostrom research agenda, Current opinion in environmental sustainability 44: 26-34.

Dunlop, C.A. & Radaelli, C.M. (2018) Does Policy Learning Meet the Standards of an Analytical Framework of the Policy Process?, Policy Studies Journal 46(S1) S48-S68.

Durnová, AP & Weible, CM (2020). Tempest in a teapot? Toward new collaborations between mainstream policy process studies and interpretive policy studies. Policy Sciences 53:571–588.

Kamkhaji, JC & Radaelli, CM (2017) Crisis, learning and policy change in the European Union, Journal of European Public Policy 24(5): 714-734.

Kenney, SJ (2003) Where Is Gender in Agenda Setting?, Women & Politics 25(1/2):179-207.

Newman, J. (2017) Deconstructing the debate over evidence-based policy, Critical Policy Studies 11(2): 211-226.

Yanow, D. (2007) Interpretation in policy analysis: On methods and practice, Critical Policy Analysis 1(1): 110-122.