Sök

Sök

Kursplan Metoder för forskning och utveckling: interpretivistiska (tolkande) ansatser

Engelskt namn: Methods for Research and Development: Interpretivist Approaches

Kurskod:
2UF036
Gäller från termin:
HT 2025
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1F
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Försvarssystem
Institution:
Institutionen för försvarssystem
Ämne:
Försvarssystem
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott
Fastställd:
2025-03-18

Behörighetskrav

Då kursen ges som uppdragsutbildning behövs inga behörighetskrav. Deltagaren rekommenderas ha grundläggande behörighet, genomgånget Officersprogram eller liknande, samt genomgången kurs Metod och problemlösning.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Syftet med kursen är att ge deltagaren möjlighet att uppnå: (1) en fördjupad förmåga att förstå, kritiskt granska och tillämpa vetenskapliga metoder, (2) en fördjupad kunskap om de vetenskapsfilosofiska grunderna inom samhällsvetenskapliga tolkande ansatser, och dessas begränsningar, samt (3) förbereda sig inför arbetet med ett självständigt arbete på magister- eller masternivå. Centralt i kursen är att deltagaren fördjupar sin förmåga att, med ett kritiskt förhållningssätt, kunna både värdera tillämpningen av och själv tillämpa olika teoretiska perspektiv och metodologiska verktyg. Vidare fördjupar deltagaren sina färdigheter att bedöma analytiska verks vetenskapliga bidrag och relevans. Kursen möjliggör för deltagaren att fördjupa sina färdigheter inom vetenskapsteori, tolkande metoder, ett kritiskt förhållningssätt till analytiska tillvägagångssätt, samt skapar en introduktion till god forskningssed och forskningsetiska ställningstaganden. Vidare skapar kursen möjligheter för deltagaren att fördjupa sina kunskaper och färdigheter för att självständigt tillämpa teorier och metoder för problemlösning relevanta för den militära professionen och för att kunna följa och bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet Försvarssystem. Löpande genom kursen studerar deltagaren hur olika former av systematiskt genomförda undersökningar kan besvara frågeställningar inom såväl den vetenskapliga debatten som beträffande professionsnära problem eller utvärderingar.

Genom föreläsningar, seminarier och självstudier bygger deltagaren fördjupad förståelse för hur de tolkande vetenskapliga metoderna och teorierna är strukturerade, hur dessa tillämpas, samt hur forskningsprocessen är uppbyggd. Genom att i kursens seminarier kritiskt granska vetenskapliga teorier och metoders tillämpbarhet för att lösa problem som har inom- och utomvetenskaplig relevans, vidareutvecklar deltagaren sin vetenskapliga metodkompetens. I seminarier utvecklar deltagaren sin förmåga att självständigt identifiera och tillämpa lämpliga metoder för problemlösning. Kursen examineras genom deltagande i seminarier samt inlämning av en skriftlig uppgift.

Undervisningsformer 


Föreläsningar

Självständiga litteraturstudier

Seminarier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas deltagaren kunna:

Kunskap och förståelse
  • uppvisa fördjupad kunskap och förståelse rörande relationen mellan teori- och metodtillämpning samt vetenskapsteoretiska perspektiv och begrepp

Färdighet och förmåga
  • tillämpa vetenskapliga teorier och metoder för att lösa problem av vetenskaplig och professionsnära art
  • bedöma hur metoder och teorier tillämpas i vetenskapliga-, utrednings- och utvärderingsarbeten

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • värdera de möjligheter och begränsningar som erbjuds av teoretiska och metodologiska ramverk med tolkande ansats i att utveckla den militära praktiken
  • självständigt och tillsammans med andra reflektera kring vikten av god forskningssed och forskningsetiska ställningstaganden.

Examinationsformer

Inlämningsuppgift
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Kursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier, samt genom en skriftlig inlämningsuppgift.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på en uppgift ska kunna uppnås. Deltagare disponerar tio arbetsdagar för komplettering efter det att en kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkommen skriftlig inlämningsuppgift betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg


Betygsättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

För betyget Godkänd (G) krävs godkänt betyg på den skriftliga inlämningsuppgiften samt aktivt deltagande i obligatoriska seminarier.

För betyget Väl godkänd (VG) krävs, utöver krav för betyget Godkänd (G), Väl Godkänd (VG) på den skriftliga inlämningsuppgiften.

Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har deltagaren rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2025-05-27
Del 1
Repetitionslitteratur (främst)
Esaisson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Sundell, A., Towns, A. & Wängnerud, L. (2024) Metodpraktikan, Norstedts. Kapitel 2, 7, 8, 9, 11, 13, 16, 17, 19, 20, 24 (cirka 190 sidor)

Vetenskapsteori och etik
Gemensamt KrV och FS

Bleiker, R. (2015). Pluralist methods for visual global politics. Millennium, 43(3), 872-890.
Drake, Pat, and Linda Heath (2011). “Thinking about Ethical Considerations,” in Practitioner Research at Doctoral Level: Developing Coherent Research Methodologies, (New York,

NY: Routledge), pp. 47–58, (11 sidor)

Moses, J. W., & Knutsen, T. L. (2019). Ways of knowing: Competing methodologies in social and political research. Bloomsbury Publishing. Kap 1-2 (44 sidor; förklarande), kap 7-8 (tolkande; 23 sidor)
Thaler, K. M. (2017). Mixed methods research in the study of political and social violence and conflict. Journal of mixed methods research, 11(1), 59-76. (18 sidor)
Vego, Milan (2012). “Science vs. The Art of War”. JFQ, Issue 66 (9 sidor)

Vetenskapsrådets God forskningssed (2017). https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html Kap. 1, 2, 4, 6, 8 och 9.1 (45 sidor)
Jämförande fallstudier
Andersson, K. E. (2018). Key requirements in the procurement of future low observable combat vehicles: a European perspective. Systems Engineering, 21(1), 3-15. (9 sidor)
Bennett, Andrew (2010). ”Case study methods: Design, use and comparative advantages”, in Nahmias-Walinsky, Yael, Models, Numbers and Cases: Methods for Studying International Relations, (Ann Arbor: Michigan University Press), pp. 19-48, (29 sidor)
Blatter, Joachim and Markus Haverland (2012). Designing Case Studies: Explanatory Approaches in Small-N Research. 1st ed. (London: Palgrave Macmillan UK), pp. 33-71 (38 sidor)

Modig, O., & Andersson, K. (2022). Military Innovation as the Result of Mental Models of Technology. Scandinavian Journal of Military Studies, 5, 1. (18 sidor)
Ruffa, Chiara (2017) Military cultures and force employment in peace operations. Security Studies 26(3): 391-422. (32 sidor)
Seawright, Jason & John Gerring (2008). ”Case selection techniques in case study research: A menu of qualitative and quantitative options”. Political Research Quarterly 61(2): 294-308 (15 sidor).

Del 2
Generell litteratur
Boréus K och Bergström G (2018) Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Stockholm: Studentlitteratur. 441 sidor
Hansen, L (2006) Security as Practice: Discourse Analysis and the Bosnian War. London: Routledge. Kapitel 1-5, 82 sidor.
Soeters, Joseph, Patricia M. Shields & Sebastiaan Rietjens (eds.) (2014), Routledge Handbook of Research Methods in Military Studies, (New York, NY: Routledge), kapitel 11, pp. 116-128 (12 sidor).
What’s the Problem Represented to Be? WPR analys (90 sidor)
Alvinius, A., Nilsson, S., Sjölén, C., & Larsson, G. (2023). Organizational Changes and their Presumptive Effect on the Military Families. Scandinavian Journal of Military Studies, 6(1), pp. 225–238. DOI: https://doi.org/10.31374/sjms.188
Bacchi, Carol (2014) Analyzing Policy: What is the problem represented to be? Pearsons Australia Press. Chapter 1, pages 1-25

Bacchi CL (2012) Why study problematizations? Making politics visible. Open Journal of Political Science 2(01):1–8. https://doi.org/10.4236/ojps.2012.21001
Bacchi, C (2023) Applying WPR to concepts: questioning “risk”, “uncertainty” and “crisis”. Available at: https://carolbacchi.com/2023/04/29/applying-wpr-to-concepts-questioning-risk-uncertainty-and-crisis/
Brodin Danell & Jarl, (2024), What is the problem represented to be in the Swedish police authority: A policy analysis, Policing: A Journal of Policy and Practice. S. 1-8:
Boréus och Bergström (2018) ”'What’s the problem represented to be’ ansatsen, Stockholm: Studentlitteratur: s. 257-260.

Riemann, M. (2023). Studying Problematizations: The Value of Carol Bacchi’s ‘What’s the Problem Represented to be?’ (WPR) Methodology for IR. Alternatives, 48(2), 151-169. https://doi.org/10.1177/03043754231155763
Rekommenderad läsning
Friede, A.M. (2025), Controlled Loss of Control: The Articulation of Resilience as ‘Empty Signifier’ in EU and NATO Policies. Contemporary European Politics, 3: e70006. https://doi.org/10.1002/cep4.70006
Larsson, O. L. (2020). The connections between crisis and war preparedness in Sweden. Security Dialogue, 52(4), 306-324. https://doi.org/10.1177/0967010620936849
Narrativanalys (75 sidor)
Bal, Mieke (2017) Introduction. Narratology: Introduction to the Theory of Narrative, 4th Ed (pp.3-10). Toronto: University of Toronto Press.
Wibben, Annick TR (2011) Toward a narrative approach. In: Feminist Security Studies: A narrative approach (pp. 43-64). London: Routledge.
Polkinghorne, Donald E. (1988) Narrative Knowing and the Human Sciences. SUNY University Press. Chapters 1&2
Robertson, A (2018) ”Narrativanalys” i Boréus och Bergström (2018) Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Stockholm: Studentlitteratur, s. 207-237.
Caddick, N. (2018). Life, embodiment, and (post-)war stories: studying narrative in critical military studies. Critical Military Studies, 7(2), 155–172. https://doi.org/10.1080/23337486.2018.1554942
Srdan Mladenov Jovanovic (2023) Putin´s declaration of war: discourse, narrative, propaganda”. Annales Scientia Politica, issue 1. Pp 18-28)

Sandman, T. (2021). How violence dis/appears in narratives on war-like operations: a conceptual framework. Critical Military Studies, 9(3), 285-305. https://doi.org/10.1080/23337486.2021.1985288
Rekommenderad läsning
McBride, Keally & Annick TR Wibben (2012) The Gendering of Counterinsurgency in Afghanistan, Humanity 3(2): 199-215
Nymalm, N. (2024). Sustaining (organizational) identity in times of change? Ontological security and narrative in Swedish military doctrine. Critical Military Studies, 1-21. https://doi.org/10.1080/23337486.2024.2377475
Schwalbe, C. B., Silcock, B. W., & Keith, S. (2008). Visual Framing of the Early Weeks of the U.S.-Led Invasion of Iraq: Applying the Master War Narrative to Electronic and Print Images. Journal of Broadcasting & Electronic Media, 52(3), 448-465. https://doi.org/10.1080/08838150802205702
Wasinski, C. (2011). On making war possible: Soldiers, strategy, and military grand narrative. Security Dialogue, 42(1), 57-76. https://doi.org/10.1177/0967010610393550
Wibben, Annick TR (2016) Female Engagement Teams in Afghanistan: Exploring the ‘War on Terror’ narrative. In Researching War: Feminist Methods, Ethics and Politics (pp. 57-75). Routledge.
Begreppshistoria och föreställningar (81 sidor)
Palti, Elias (2024) Intellectual History and the problem of conceptual change. Cambridge: Cambridge University Press. Chapter 4 and 5, s. 78-112
Ifversen, Jan, (2011), About Key Concepts and How to Study Them, Contributions to the History of Concepts, 6(1), s.65-88
Monsees, Linda & Lambach, Daniel (2022), Digital sovereignty, geopolitical imaginaries, and the reproduction of European identity, European Security, 31:3, s.377-394
Ní Mhurchú, A., & Shindo, R (2016). ”Introduction: Being Critical and Imaginative in International Relations”, in Ní Mhurchú, A., & Shindo, R (eds) Critical Imaginations in International Relations (1st ed.). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315742168, s. 1-10.
Sheila Jasanoff & Sang-Hyun Kim – Sociotechnical Imaginaries and National Energy Policies. Science as Culture 22(2):189-196

Rekommenderad läsning
Jan Almäng (2019) War, vagueness and hybrid war, Defence Studies, 19:2,189-204

Sheila Jasanoff (ed) (2004), States of Knowledge: The Co-Production of Science and the Social Order. London: Routledge
Taylor, C (2003) ”What is a Social Imaginary?”, in Taylor, C. (2003) Modern Social Imaginaries”. London: Routledge. s. 23-30.