Sök

Sök

Kursplan Metoder för forskning och utveckling: neopositivistiska (förklarande) ansatser

Engelskt namn: Methods for Research and Development: Neopositivistic (explanatory) Approaches

Kurskod:
2UF039
Gäller från termin:
HT 2025
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
7.5 hp
Fördjupning:
A1F
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Försvarssystem
Institution:
Institutionen för försvarssystem
Ämne:
Försvarssystem
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på svenska.
Fastställande instans:
Forsknings och utbildningsnämndens kursplaneutskott
Fastställd:
2025-03-18

Behörighetskrav

Då kursen ges som uppdragsutbildning behövs inga behörighetskrav. Deltagaren rekommenderas ha: grundläggande behörighet, genomgånget Officersprogram eller liknande, samt genomgången kurs Metod och problemlösning.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Syftet med kursen är att ge deltagaren möjlighet att uppnå: (1) en fördjupad förmåga att förstå, kritiskt granska och tillämpa vetenskapliga metoder, (2) en fördjupad kunskap om de vetenskapsfilosofiska grunderna inom förklarande samhällsvetenskapliga ansatser och dessas begränsningar, samt (3) förbereda sig inför arbetet med ett självständigt arbete på magister- eller masternivå. Centralt i kursen är att deltagaren fördjupar sin förmåga att, med ett kritiskt förhållningssätt, kunna både värdera tillämpningen av och själv tillämpa olika teoretiska perspektiv och metodologiska verktyg. Vidare fördjupar deltagaren sina färdigheter att bedöma analytiska verks vetenskapliga bidrag och relevans. Kursen möjliggör för deltagaren att fördjupa sina färdigheter inom vetenskapsteori, kvantitativa och kvalitativa förklarande metoder, ett kritiskt förhållningssätt till analys och metod, samt skapar en introduktion till god forskningssed och forskningsetiska ställningstaganden. Vidare skapar kursen möjligheter för deltagaren att fördjupa sina kunskaper och färdigheter för att självständigt tillämpa teorier och metoder för problemlösning relevanta för den militära professionen och för att kunna följa och bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet Försvarssystem. Löpande genom kursen studeras hur olika former av systematiskt genomförda undersökningar kan besvara frågeställningar inom såväl den vetenskapliga debatten som beträffande professionsnära problem eller utvärderingar.

Genom föreläsningar, seminarier och självstudier bygger deltagaren fördjupad förståelse för hur de neopositivistiska vetenskapliga metoderna och teorierna är strukturerade, hur dessa tillämpas, samt hur forskningsprocessen är uppbyggd. Genom att i kursens seminarier kritiskt granska vetenskapliga teorier och metoders tillämpbarhet för att lösa problem som har inom- och utomvetenskaplig relevans, vidareutvecklar deltagaren sin vetenskapliga metodkompetens. I seminarier utvecklar deltagaren sin förmåga att självständigt identifiera och tillämpa lämpliga

metoder för problemlösning. Kursen examineras genom deltagande i seminarier samt inlämning av en skriftlig uppgift.

Undervisningsformer 


Föreläsningar

Självständiga litteraturstudier

Seminarier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas deltagaren kunna:

Kunskap och förståelse
  • uppvisa fördjupad kunskap och förståelse rörande relationen mellan teori- och metodtillämpning samt vetenskapsteoretiska perspektiv och begrepp

Färdighet och förmåga
  • tillämpa vetenskapliga teorier och metoder för att lösa problem av vetenskaplig och professionsnära art
  • bedöma hur metoder och teorier tillämpas i vetenskapliga-, utrednings- och utvärderingsarbeten

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • värdera de möjligheter och begränsningar som erbjuds av teoretiska och metodologiska ramverk med förklarande ansats i att utveckla den militära praktiken 
  • självständigt och tillsammans med andra reflektera kring vikten av god forskningssed och forskningsetiska ställningstaganden.

Examinationsformer

Inlämningsuppgift
Omfattning: 7.5 Högskolepoäng

Betygsskala: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd

Kursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier, samt genom en skriftlig inlämningsuppgift.

Examinator kan besluta om komplettering för att betyget godkänt på en uppgift ska kunna uppnås. Deltagare disponerar tio arbetsdagar för komplettering efter det att en kompletteringsuppgift meddelats, om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger. Sent inkommen skriftlig inlämningsuppgift betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg


Betygsättning sker genom en tregradig betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

För betyget Godkänd (G) krävs godkänt betyg på den skriftliga inlämningsuppgiften samt aktivt deltagande i obligatoriska seminarier.

För betyget Väl godkänd (VG) krävs, utöver krav för betyget Godkänd (G), Väl Godkänd (VG) på den skriftliga inlämningsuppgiften.

Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har deltagaren rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2025-05-27
Repetitionslitteratur (främst)
Esaisson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Sundell, A., Towns, A. & Wängnerud, L. (2024) Metodpraktikan, Norstedts. Kapitel 2, 7, 8, 9, 11, 13, 16, 17, 19, 20, 24 (cirka 190 sidor)

Vetenskapsteori och etik
Gemensamt KrV och FS

Bleiker, R. (2015). Pluralist methods for visual global politics. Millennium, 43(3), 872-890.
Drake, Pat, and Linda Heath (2011). “Thinking about Ethical Considerations,” in Practitioner Research at Doctoral Level: Developing Coherent Research Methodologies, (New York,

NY: Routledge), pp. 47–58, (11 sidor)

Moses, J. W., & Knutsen, T. L. (2019). Ways of knowing: Competing methodologies in social and political research. Bloomsbury Publishing. Kap 1-2 (44 sidor; förklarande), kap 7-8 (tolkande; 23 sidor)
Thaler, K. M. (2017). Mixed methods research in the study of political and social violence and conflict. Journal of mixed methods research, 11(1), 59-76. (18 sidor)
Vego, Milan (2012). “Science vs. The Art of War”. JFQ, Issue 66 (9 sidor)

Vetenskapsrådets God forskningssed (2017). https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html Kap. 1, 2, 4, 6, 8 och 9.1 (45 sidor)
Jämförande fallstudier
Andersson, K. E. (2018). Key requirements in the procurement of future low observable combat vehicles: a European perspective. Systems Engineering, 21(1), 3-15. (9 sidor)
Bennett, Andrew (2010). ”Case study methods: Design, use and comparative advantages”, in Nahmias-Walinsky, Yael, Models, Numbers and Cases: Methods for Studying International Relations, (Ann Arbor: Michigan University Press), pp. 19-48, (29 sidor)
Blatter, Joachim and Markus Haverland (2012). Designing Case Studies: Explanatory Approaches in Small-N Research. 1st ed. (London: Palgrave Macmillan UK), pp. 33-71 (38 sidor)

Modig, O., & Andersson, K. (2022). Military Innovation as the Result of Mental Models of Technology. Scandinavian Journal of Military Studies, 5, 1. (18 sidor)
Ruffa, Chiara (2017) Military cultures and force employment in peace operations. Security Studies 26(3): 391-422. (32 sidor)
Seawright, Jason & John Gerring (2008). ”Case selection techniques in case study research: A menu of qualitative and quantitative options”. Political Research Quarterly 61(2): 294-308 (15 sidor).

Designvetenskapliga studier
Jackson, Michael C. (2020). Critical systems thinking and practice: what has been done and what needs doing. Systemist, 41(1), pp. 3-33. (31 sidor)

Johannesson, Paul, & Perjons, Erik. (2021). An Introduction to Design Science, 2nd ed. Cham, Switzerland: Springer. Ch.1 (pp. 1-16), Ch. 4 (pp. 77-93), Ch. 10 (pp. 153-158) (39 sidor)

Naikar, Neelam (2017). Cognitive work analysis: An influential legacy extending beyond human factors and engineering. Applied Ergonomics, 59, pp. 528-540. (13 sidor)

Stanton, Neville A. & Jenkins, Daniel P. (2017). Application of Cognitive Work Analysis to System Analysis and Design. Ch. 1 in N. A. Stanton et al. (eds.) Cognitive work analysis: applications, extensions and future directions, pp. 4-71. London: CRC Press. (68 sidor)

Lundberg, J., Stirna, J., Zdravkovic, J., & Andersson, K. (2024). Beyond Technology : Goal-Oriented Analysis for Integrating Emerging Technologies into Military Command and Control Systems. 29th ICCRTS Information Central (2024), London, September 24-26, 2024. Presented at the 29th ICCRTS Information Central (2024), September 24-26, 2024, London, UK. Retrieved from https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-13258 (10 sidor)
Ytterligare artikelmaterial omfattande maximalt 100 sidor, där texterna eller länkar till texterna tillhandahålls av undervisande lärare.

Modellerings- och simuleringsstudier
Washburn, Alan R, and Moshe Kress. Combat Modeling. Dordrecht [u.a.]: Springer, 2009. Print.

Holm, Gunnar (2007), Systemmodellering och Simulering med särskild inriktning motFörsvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI [136 s]

Kianpour, Mazaher & Franke, Ulrik (2025). “The use of simulations in economic cybersecurity decision-making”. Journal of Cybersecurity, https://doi.org/10.1093/cybsec/tyaf003
Vera van Zoest, Karl Lindberg, Fouad El Gohary, Cajsa Bartusch, Evaluating the effects of the COVID-19 pandemic on electricity consumption patterns in the residential, public, commercial and industrial sectors in Sweden, Energy and AI, Volume 14, 2023, https://doi.org/10.1016/j.egyai.2023.100298.
Andersson, Kent. “Modeling the Impact of Surface Emissivity on the Military Utility of Attack Aircraft.” Aerospace science and technology 65 (2017): 133–140. Web.

Andersson, K., Bang, M., Marcus, C., Persson, B., Sturesson, P., Jensen, E., & Hult, G. (2015).Military utility : A proposed concept to support decision-making. Technology in Society, 43, 23–32. https://doi.org/10.1016/j.techsoc.2015.07.001