Magnus Ranstorp — mellan action och akademi

Hemliga uppdrag, bombhot och intervjuer med islamistiska ledare. För att bli terrorexpert krävs mer än forskning på kammaren. Det vet Magnus Ranstorp, forskningsledare för Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier vid Försvarshögskolan. Här berättar han om sin karriär och ger tips till framtida studenter.

Du har säkert sett honom i media. Magnus Ranstorp är en av landets främsta terrorexperter och uttalar sig ofta om terrorism i allmänhet och islamistisk extremism i synnerhet.

Han förstod tidigt att terrorism skulle komma att bli en stor samhällsutmaning.

Intresset väcktes på allvar under studierna i USA på 80-talet. Iranska revolutionen och det gisslandrama som utspelade sig på amerikanska ambassaden i Teheran fanns i färskt minne och Magnus fascinerades av hur händelserna påverkade USA.

– Jag ställde två frågor. Hur kom det sig att amerikansk utrikespolitik kunde totalparalyseras av terrorism? Och varför försökte man inte förstå aktörerna bakom terrorismen?

Intervjuade Hizbollah

De där två frågorna blev ­starten på Magnus Ranstorps karriär. De tog honom ­vidare till St Andrews i ­Skott­land där han så småningom doktorerade.

– Jag doktorerade i en tid när internet inte fanns, det är jag faktiskt lite stolt över. Mina bästa vänner var ­biblioteket och kopieringsmaskinen. Jag tror att det var en stor fördel, jag blev bra på att söka och hitta information. Idag drunknar man i material och det kan vara svårt att värdera vad som är trovärdigt.

Under arbetet med avhandlingen gjorde han också fältstudier och intervjuade ledare inom den shiamuslimska organisationen Hizbollah. Ett arbete som ledde till att han fick i uppdrag att agera hemlig budbärare mellan Israel och Hizbollah under 90-talet.

När han inte undervisade på St Andrews satt han antingen på ett plan till Tel Aviv eller till Beirut.

– Det fanns stunder när jag inte ­visste om jag skulle komma ut ur landet eller om jag själv skulle bli offer för kidnappning.

Så småningom avslöjades det hela och operationen lades ner. Senare har det framkommit att mötena bidragit till att Israel drog sig ur södra Libanon. Han blev senare ombedd att sondera möjligheterna om fångutväxling mellan de båda parterna.

Bomb under talarstolen

Magnus Ranstorp sitter inne på en hel rad sådana här berättelser.

Som när han skulle delta på en konferens i London men blev stoppad av polisen eftersom de hittat en 1,5 kilo tung bomb under talarstolen, placerad av en IRA-cell. Eller när han jobbade för nyhetskanalen CNN med att serva nyhetsankare med analyser och underlag.

– Det här jobbet kan vara ganska action-orienterat. Det går inte bara ut på att sitta och forska på kammaren. Det handlar också mycket om att ­testa teorier och se hur empirin står sig, att göra fältstudier och intervjuer.

Magnus menar att öppenhet är den viktigaste egenskapen hos den som ­siktar på att bli framtida terrorexpert.

– Du behöver vara lyhörd och öppen för nya perspektiv. Det krävs ett intresse för hur religioner och ideologier är uppbyggda. Du ska kunna ställa kritiska frågor och vara beredd att gå den där extra milen för att hitta svaren. Idag är det också en stor fördel om du kan behärska sociala medier och språk.

Törst efter kunskap

Kursen i asymmetriska hot och terrorism hör till Försvarshögskolans absolut mest populära och Magnus tycker om att följa sina studenter i deras karriärer efter utbildningen.

Vissa har hamnat i Vita huset eller på Downing Street i London. Andra finns på Säkerhetspolisen eller i Regeringskansliet.

– En av de roligaste sakerna med mitt jobb är att se att det finns en så enorm törst efter kunskap. Försvarshögskolan är ett av de bästa lärosätena om man vill in på det här området, det är en unik mötesplats och arena, säger han.