Malin analyserar dagens konflikter - med hjälp av historien

Möt Malin Eriksson som läser tredje året på kandidatprogrammet med inriktning militärhistoria. På sikt är drömmen att bli försvarsminister. Nu närmast ser hon fram emot praktik på svenska ambassaden i Tallinn.

Militärhistoria helt rätt för karriären

I framtiden vill Malin arbeta med försvarsfrågor och säkerhetspolitik. För att kunna arbeta med dagens frågor och förstå utvecklingen menar hon att det behövs förståelse för hur det sett ut i historien:

– Jag läste krigsvetenskap på Försvarshögskolan tidigare, där ingick en del krigshistoria. Efter det började jag läsa statsvetenskap, men jag saknade det historiska perspektivet. När jag istället valde att läsa militärhistoria så blev det uppenbart för mig att det var här jag skulle få de grundläggande kunskaper jag behöver för att arbeta med försvarsfrågor.

Möter du några fördomar när du berättar att du läser militärhistoria?

– Absolut! Jag får ofta höra ”jaha, läser du om årtal och kungar då eller?” Det är så otroligt fel. Det är klart att jag har lärt mig en del årtal och kungar men det är inte där fokus ligger. Militärhistoria handlar om något som är mycket större och som är kopplat till vårt samhälle och vårt försvar.

Kan du ge ett konkret exempel på hur historien kan göra det lättare att förstå nutiden?

– Vi studerar bland annat hur kulturella och ekonomiska faktorer har påverkat staters samhällsutveckling och hur det i sin tur har påverkat olika staters militära och säkerhetspolitiska ambitioner. Vi har till exempel läst om utvecklingen i Ryssland och Sovjetunionen. Det har gett mig verktyg för att förstå de senaste årens konflikt mellan Ryssland och Ukraina.

Viken nytta tror du att du får av utbildningen när du börjar jobba?

– Till våren ska jag praktisera på svenska ambassadens försvarsavdelning i Tallinn. Jag har fått en lista över arbetsuppgifter och när jag läste den insåg jag på en gång att jag har med mig mycket kunskap från min utbildning som jag kan använda mig av.

Vad kommer du att få göra på praktiken?

– Jag ska bland annat följa och bedöma den militära och försvarspolitiska utvecklingen i Estland. För att kunna göra det krävs kunskap om Estlands och Östersjöområdets historia. Jag kommer också ha nytta av att kunna tänka kritiskt, källkritiken är ju lite av historikerns paradgren.

Vilket är ditt drömjobb?

– Jag brukar skämta om att jag ska bli försvarsminister! Ett lite mer seriöst svar är att jag vill jobba med analysfrågor inom Försvarsmakten.

Men du skulle inte säga nej till försvarsministerposten?

– Jag skulle inte säga nej, haha. Men om jag skulle få frågan idag skulle jag säga att det nog är bäst att vänta ett tag…

Hur är stämningen bland studenterna på Försvarshögskolan?

– Grupperna är ganska små vilket gör att man kommer nära varandra, det är enkelt att skapa en trevlig, social samvaro. Det gäller både i klassen och på högskolan i stort, stämningen är väldigt familjär. Jag läste tidigare på ett större universitet där det kändes som att jag bara var en i mängden, det är man inte här.

Hur är utbytet med lärarna?

– Lärarna känner mig och jag känner dem. Jag har inte träffat en enda lärare som inte varit oerhört engagerad både i ämnet och i vårt lärande. De har förväntningar på oss och vi har förväntningar på dem. Jag upplever att engagemanget och närheten till lärarna bidrar till en ännu högre kvalitet på studierna.

Vilka egenskaper är bra att ha om man ska studera militärhistoria?

– Det är otroligt mycket att läsa och det är högt tempo. Du ska med andra ord inte vara främmande för att läsa. Du behöver också vara ambitiös, kraven är ganska höga. Det är också bra om du gillar att debattera och prata om samhällsfrågor, det är en fördel om du tycker om att problematisera och ta in olika perspektiv.

Läs mer om militärhistoria och våra utbildningar i ämnet.