Fältmätningskårens betydelse för samhällsutvecklingen

I en ny bok beskriver Maria Gussarsson hur behovet av kartor ledde till att en ny yrkeskår – Fältmätningskåren – inrättades 1805.
– De hade många olika uppgifter i samhället och bidrog i hög grad till den modernisering av Sverige som inleddes vid den här tiden, säger hon.

– I krig var kartor förstås helt nödvändiga, bland annat för den nya typen av rörliga förband som arbetade över stora områden och var beroende av fungerande logistik. Men karteringen gjorde det också möjligt att anlägga nya vägar och kanaler, förklarar Maria Gussarsson, universitetslektor och docent i militärhistoria vid Försvarshögskolan.

Betydelse för krigsmakten och samhällsutvecklingen

Även jordbrukets reformer hade varit omöjliga utan de geografiska uppmätningarna. De var också nödvändiga för att med exakthet fastställa rikets gränser – något som hade starkt symbolvärde för den framväxande nationalismen. Fältmätningskåren hade även arbetsuppgifter kopplade till den militära ledningen, undervisning och historieskrivning.

– Det är det här som är så otroligt spännande med fältmätningskåren. De var driftiga och kompetenta, hade många olika uppgifter och fick stor betydelse både för krigsmakten och samhällsutvecklingen. De bidrog i hög grad till den modernisering av Sverige som inleddes vid den här tiden, säger Maria Gussarsson.

Fokus på fältmätningskårens verksamhet och organisation

Boken bygger på mångårig forskning och är den första som tar ett större grepp på fältmätningskårens betydelse för samhällets utveckling.

– Det lilla som har skrivits tidigare inom det här området har varit mindre nedslag. Jag har gått djupare och fokuserar mer på verksamheten och organisationen än på själva kartorna.

Hon började intressera sig för ämnet när hon jobbade med Krigsarkivets historiska kart- och ritsamlingar för ungefär åtta år sedan.

– Det var ett helt fantastiskt material. För att titta på hur man organiserade och genomförde kartläggningarna har jag även gått igenom fältmätningskårens arkiv, samt andra privata och enskilda arkiv. Och som det lätt blir när man börjar rota i arkiv så växte projektet och blev mer och mer spännande.

Bidrar med nya perspektiv

– Boken ger helt nya perspektiv på den här tiden. Början av 1800-talet är ju en väldigt intressant period när det händer mycket i det svenska samhället. Den lyfter frågor som handlar om hur man organiserar samhället, hur en yrkeskår professionaliseras, hur man hittar personal och ser till att behålla den, det vill säga frågor som är högst relevanta även i dag.

Hon lyfter även in synen på de krig som pågick under den här tiden, framför allt finska kriget mellan Sverige och Ryssland 1808–1809.

– Jag tror att boken kan vara intressant för många, även om man inte är specialintresserad av just kartor. Den kan också användas både inom civil och militär utbildning och vara relevant för de som arbetar inom Försvarsmakten.

Josefin Svensson