Sök

Sök
Porträtt av Maria Eriksson Baaz.

Maria Eriksson Baaz är ny professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Foto: Anders G Warne.

Med fokus på sexuellt våld mot civila

Maria Eriksson Baazs forskning handlar bland annat om våld mot civila med fokus på sexuellt våld i krig och fred.
– I sammanhang där sexuellt våld förekommer finns det ofta många andra typer av våld mot civila. Vi försöker förstå hur det hänger ihop och i vilka kontexter det sker, säger hon.

Maria Eriksson Baaz är sedan början av året ny professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Hon kommer närmast från en tjänst som professor vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet där hon varit verksam sedan 2017.

– Försvarshögskolan har länge varit på min radar eftersom det är en miljö där många jobbar med samma frågor som jag. Jag tycker om att komma till nya platser, lära mig något nytt och utmanas, och hoppas kunna bidra med mina erfarenheter. Det är också roligt att få kontakt med nya studentgrupper, som de studerande vid Högre officersprogrammet. Det känns väldigt givande och stimulerande, säger hon.

Forskar om sexuellt våld mot civila

Maria Eriksson Baaz disputerade i globala studier vid Göteborgs universitet för lite drygt 20 år sedan och har sedan dess forskat inom en rad olika områden. I ett av sina första forskningsprojekt riktade hon in sig på genus, militarisering och våld, med ett särskilt fokus på sexuellt våld.

– Jag har tillbringat mycket tid i fält, framför allt i Demokratiska republiken Kongo. Det första projektet jag var med i handlade om att förstå mer om sexuellt våld genom att djupintervjua förövare, där många var soldater i den kongolesiska regeringsarmén. Vi använde oss av etnografiska metoder för att förstå frågan inifrån.

Relationen mellan olika typer av våld

Sedan dess har frågeställningarna och metoderna skiftat, men fokus ligger fortfarande delvis på sexuellt våld i krig och fred. I ett pågående projekt som finansieras av Riksbankens jubileumsfond undersöker hon hur gränsdragningen mellan sex och våld görs i fred och krig.

– Vår forskning har syftat till att utveckla en bättre förståelse för dynamiken och logiken bakom de enorma variationerna av sexuellt våld som begås mot kvinnor, flickor, män och pojkar i konfliktmiljöer.

Sexuellt våld ses ofta som en isolerad händelse, men i sammanhang där sexuellt våld förekommer finns det många gånger även andra typer av våld mot civila.

– Vi försöker förstå hur det hänger ihop och i vilka kontexter det sker.

Under senare år har hennes forskning också problematiserat tydliga uppdelningar mellan krig och fred, tvång och samtycke, våld och sex.

Forskningsetik i fältbaserad krigsvetenskap

Maria Eriksson Baaz har även intresserat sig för försvars- och säkerhetsreformer i länder efter konflikter. De senaste åren har hon också arbetat med ett projekt om forskningsetik, i första hand i relation till fältbaserad krigsvetenskap.

– En stor del av den forskning som görs i fält hade inte kunnat genomföras om det inte vore för assisterande forskare på plats, som ofta står för en betydande del av arbetet och jobbar under osäkra förhållanden. Det här är något vi försöker synliggöra i vår forskning.

Vill förstå hur våldsdåd kan begås

Att en karriär inom forskningen var något som lockade blev tydligt redan under studietiden.

– När jag skrev min masteruppsats började jag fundera på att disputera. Jag älskar att grotta ned mig i olika frågor och har alltid varit intresserad av hur man kan förstå det ibland urskillningslösa våldet mot civila och gränsdragningen mellan offer och förövare. Hur är det möjligt att människan kan begå den här typen av handlingar, och skulle jag själv kunna göra det?

Det var intresset för den här typen av gränsdragningsproblematik som bland annat bidrog till att hon intresserade sig för kriget i Demokratiska Republiken Kongo, där gränsdragningen mellan offer och förövare inte alltid var så tydlig.

– Förutom att de rekryterades som mycket unga hade många förövare själva varit utsatta för olika övergrepp och levde i en mycket utsatt position.

Forskning som får betydelse för policy och utveckling

En av hennes drivkrafter i arbetet är att forskningen ska komma till användning och bidra till förändring.

– Här har vi haft tur eftersom vår forskning sammanföll med ett internationellt fokus på frågan om sexuellt våld. Vi var en av de första grupperna som började forska i Demokratiska republiken Kongo och vår forskning fick genomslagskraft, bland annat i policydialoger med FN, EU, UD, Africom och Sida.

Men all uppmärksamhet är inte nödvändigtvis av godo. Maria Eriksson Baaz har också upplevt hur forskningen kan användas av olika aktörer med en egen agenda, på ett sätt som hon kanske inte hade önskat.

– Ett exempel är när en av våra slutsatser – att det var ett för stort ensidigt fokus på sexuellt våld i relation till andra typer av våld och till andra problem som kvinnor i Kongo själva identifierade – tycktes användas av aktörer som stöd för att vi inte alls ska fokusera på sexuellt våld i krig.

Ett annat exempel är när slutsatsen om att sexuellt våld även drabbar män firades i antifeministiska bloggar.

– Men trots att man aldrig kan ha kontroll över hur ens forskning tolkas och används känns det ändå meningsfullt att försöka få nå ut. Det är ju genom att kommunicera forskningen som man förhoppningsvis kan bidra till förändring.

Hon drivs också av nyfikenhet och att utmana sig själv.

– Det är otroligt spännande att blir överraskad av resultaten och få gå utanför sin bekvämlighetszon, som när man samarbetar med andra forskare. Jag tycker om att bli utmanad i mina egna perspektiv och har lärt mig mycket inte minst av tvärvetenskapliga samarbeten.

Josefin Svensson

I korthet

Vid Försvarshögskolan sedan? 1 januari 2024.

Aktuell? Ny professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, samt med boken Facilitating researchers in insecure zones. Towards a more equitable knowledge production (Bloomsbury, 2023) som redigerats av assisterande forskare inom ramen för projektet om fältbaserad krigsvetenskap.

När jag är ledig?
– Jag umgås med familj och vänner, och har på senare år blivit en inbiten kanotist efter att jag fått en upplåsbar kanot i födelsedagspresent.

Senast lästa bok?
– Jag tillhör de som upptäckt ljudböcker och konsumerar ungefär en ljudbok i veckan. Senast var det Anders Tegnells Tankar efter en pandemi.

Diskuterar gärna?
– Jag har lite svårt för småprat och diskuterar gärna mer politiska och filosofiska livfrågor om varför människan är som den är.

Min drivkraft som forskare?
– Min personliga drivkraft är nyfikenhet, och spänningen i att man inte vet vad man ska komma fram till. Det är också viktigt att jag får utmana mig själv och gå utanför min bekvämlighetszon, både när det gäller att läsa in sig på andra typer av forskningsfält och metoder, och att samarbeta med forskare med andra perspektiv.

Sidinformation

Publicerad:
2024-02-21
Senast uppdaterad:
2024-02-21
Dela: