Sök

Sök
Tidningar vars förstasidor berättar att Trump är tillbaka.

Foto: Unsplash.

USA-valet: ”Jag tror inte att han kommer kunna kontrolleras”

Allt mer otåliga väljare visade sitt missnöje med både ekonomin och den illegala immigrationen. Så kan Donald Trumps valvinst tolkas, enligt statsvetaren Stefan Borg. Nu väntar fyra år med en oförutsägbar amerikansk president.

Republikanernas Donald Trump vann över demokraternas Kamala Harris och blir USA:s nästa president. Detta trots att han haft flera åtal mot sig, bland annat kring valpåverkan och hans agerande i samband med stormningen av Kapitolium 2021.

Det finns framför allt tre viktiga skäl till valvinsten, anser Stefan Borg, som är docent vid statsvetenskapliga institutionen och forskar om amerikansk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik.

– Det första är att Trump har gynnats av en trend vi ser i väldigt många länder, där det parti som har regeringsställning tenderar att förlora. Väljare är alltmer otåliga och vill se ett resultat av förd politik, och det är svårt för ett parti som innehar regeringsmakten att fortsätta ha det, säger Stefan Borg.

Polarisering även kring utrikespolitiken

Att Kamala Harris är så starkt förknippad med Bidenadministrationen har varit till hennes nackdel enligt många bedömare. Tendensen har förstärkts av att så många amerikaner har uppfattningen att USA under Biden är på fel väg, menar Stefan Borg. Där kommer också ekonomin in.

– Även om Bidenadministrationen lyckats relativt väl med återhämtningen efter pandemin jämfört med andra länder, så har amerikanska väljare varit missnöjda med den höga inflationen, fast den varit på väg ner. Det har varit otroligt svårt för Harris att distansera sig från detta utbredda missnöje.

Ett tredje skäl till Trumps valframgång tror Stefan Borg är migrationen.

– Väljare har blivit mer missnöjda med en omfattande illegal migration. Demokratiska väljare har tidigare varit betydligt mer positiva till stor migration, men stödet har gått ner ganska rejält, säger Stefan Borg.

Mat- och bensinpriser verkar ha spelat betydligt större roll för de amerikanska väljarna än frågor som demokrati och rättsstatens principer. Men Donald Trump har visat var han står, menar Stefan Borg.

– Det är rätt tydligt att Trump i både ord och gärning inte verkar ha så stor respekt för det amerikanska konstitutionella systemet, och mer ser på det som en affärsman skulle se på att driva ett företag.

Riskerar att underminera rättsstatliga principer

En farhåga framöver är att Trump på något sätt kommer försöka använda sig av domstolssystemet för att utkräva hämnd på meningsmotståndare, enligt Stefan Borg. Att han nominerade Matt Gaetz till justitieminister bådar inte gott.

– Det vore extremt olyckligt att på så sätt underminera förtroendet som är nödvändigt för att en rättsstat ska fungera.

Stefan Borg har forskat om ideologisk polarisering i den amerikanska väljarkåren. När polarisering diskuteras kommer ofta invändningen att USA varit polariserat även tidigare. Men mätningar över tid visar att befolkningen aldrig varit så polariserad som i dag. Vardagen har blivit politiserad: Inte bara bor man på olika ställen, man handlar i olika affärer och tittar på olika tv-program.

Traditionellt har det rått ganska stor konsensus över partigränserna kring amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Även detta är dock något som allt mer faller inom ramen för polariseringen, enligt Stefan Borg. I primärvalskampanjen 2016 var Trump den första tongivande republikanen som tydligt tog avstånd från Irakkriget.

– Han talade om det som ett enormt bedrägeri mot det amerikanska folket. Då var det som att fördämningarna släppte. Kriget mot terrorismen i Irak och Afghanistan, som pågått under många år och kostat stora amerikanska resurser och liv, blev väldigt impopulärt även bland republikaner som haft lite svårt att distansera sig från detta, säger Stefan Borg.

Oförutsägbar politik väntar

Amerikaner med lägre utbildning och på landsbygden har av tradition ofta varit negativa till USA:s interventioner i utlandet. Eftersom det är en väljargrupp republikanerna jobbat hårt för att attrahera tror Stefan Borg att skiftet i inställning inom det republikanska partiet är här för att stanna.

Den amerikanska presidenten har stor makt över landets utrikes- och säkerhetspolitik. På samma gång är politiken reaktiv utifrån vad som händer i världen.

– För den administration som tillträder kommer agendan snart åka ut genom fönstret. Allt beror på vad som händer i omvärlden. Också utifrån Trumps oförutsägbarhet, hans person – jag tror inte att han kommer kunna kontrolleras av någon republikansk falang. I slutänden gör Trump som han vill.

Donald Trumps ledarstil präglas av två saker, enligt Stefan Borg: Oförutsägbarhet och osäkerhet kring vilka principer han baserar sin politik på, och en kortsiktig syn på amerikanska egenintressen. I många Natoländer finns nu en oro över hur den nya presidenten ska påverka samarbetet i Nato.

– Internationell politik mår bra av ett stort mått förutsägbarhet, och det är något som Trump radikalt underminerar. Det är många som utan tvekan hellre hade sett en Harrisadministration. Samtidigt är europeiska regeringar nu till skillnad från 2016 förberedda på ett annat sätt.

Särskilt många frågetecken finns kring Rysslands invasionskrig i Ukraina. Under valrörelsen har Donald Trump konsekvent betonat att kriget ska få ett snabbt slut under hans presidentskap. Hur det ska gå till är dock oklart, och farhågor har luftats om att det i så fall skulle innebära att Ukraina måste avstå territorium till Ryssland. Enligt Stefan Borg pågår en konflikt kring detta inom Trump-sfären.

– Jag tror definitivt det kommer finnas många lojalister till ”Make America great again (MAGA)”-agendan i en ny Trumpadministration, men säkert också republikaner som står upp mer för en traditionell syn på amerikansk säkerhetspolitik. Och det får konsekvenser för den amerikanska linjen gentemot Ryssland och Ukraina.

Kulturkrig om Ukrainafrågan

Synen på Kina som en rival till USA enar numera republikaner och demokrater i kongressen. Att strategiskt fokus ska ligga där i stället för på terrorbekämpning och på Ryssland är partierna ense om. Däremot har inställningen till Ryssland och Ukraina under senare år alltmer dragits in i ett slags kulturkrig, menar Stefan Borg.

– Bidenadministrationens stora narrativ om världen är att vi befinner oss i en kamp mellan demokratier och auktoritära stater. Redan 2022 blev det en allt större glidning, när Biden mer eller mindre implicerade att MAGA-rörelsen och inte enbart Trump är en auktoritär, snudd på fascistisk rörelse, säger Stefan Borg.

Medan traditionella republikaner tycker det är ett olyckligt narrativ om amerikansk politik, har många konservativa profiler uttryckt en annan uppfattning.

– Till exempel Tucker Carlson, som ser Ryssland som en sorts motvikt till det man tycker Biden-administrationen representerat och som är woke. Ryssland förknippas mer med traditionella värden som man tycker att det konservativa USA har mer gemensamt med.

Fokus på Asien och Kina

Samtidigt, påpekar Stefan Borg, ska det inte tolkas som att republikanska väljare eller politiker har några större sympatier för Putin. Och allt handlar inte om kulturkrig eller värderingar.

– Den övergripande linjen som konservativa försvarsdebattörer har tryckt hårt på handlar om att USA har begränsade resurser, och därför av nödvändighet måste fokusera på Asien och Kina.

Hur kan då Sverige komma att påverkas under den nya Trump-administrationen? I de dagliga kontakterna kommer det förmodligen inte vara så stor skillnad, om man utgår från hur det var under Donald Trumps senaste presidentskap, resonerar Stefan Borg.

– Men jag tror att det blir viktigare än någonsin för Sverige att visa att man är behjälplig i amerikansk säkerhetspolitik även när det gäller Kina. För det är där deras fokus kommer ligga.

Sidinformation

Av:
Kommunikationsavdelningen - frilansskribent Emmeli Nilsson.
Publicerad:
2024-11-20
Senast uppdaterad:
2024-11-22

Kontakt

Stefan Borg

Docent, Lektor, Studierektor

Stefan.Borg@fhs.se
Dela: