AI förändrar hur länder samarbetar om vatten

En ny studie visar att artificiell intelligens (AI) har potential att både stärka och underminera internationella förhandlingar om delade vattenresurser.

– Experter och förhandlare måste bli bättre på att förstå och ifrågasätta AI. De behöver veta var informationen kommer ifrån, vilka antaganden som finns inbyggda och hur tekniken påverkar förutsättningarna för att nå en lösning, säger Kyungmee Kim, biträdande lektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

AI påverkar allt fler delar av samhället, även samarbeten mellan länder kring gemensamma vattentillgångar. I en ny vetenskaplig artikel, publicerad i tidskriften Ambio, undersöker forskare från Försvarshögskolan och Stockholm International Peace Research Institute (Sipri) hur AI börjar förändra både kunskapsproduktionen och förhandlingar inom gränsöverskridande vattenförvaltning.

I världen finns över 420 flodbassänger som delas mellan två eller flera länder. Förvaltningen av dessa har länge varit en källa till både samarbete och konflikt. Men fram tills nu har AI:s roll i förhandlingarna kring vattenfrågor varit relativt outforskad.

– Det finns en etablerad forskningsagenda om dynamiken i vattenkonflikter, men AI:s roll i hantering av internationella vattenkonflikter har flugit under radarn. Vår forskning bidrar till att fylla det tomrummet, säger Kyungmee Kim.

Ny teknik förändrar maktbalansen

AI ger nya möjligheter att modellera, förutsäga och kommunicera information om vatten, men tekniken är inte alltid neutral. Användningen av AI kan förändra, inte bara förvaltningen av vattenresurser över nationsgränser, utan även narrativen, tillitssystemen och de diplomatiska relationerna mellan länderna.

– Utmaningarna handlar inte bara om AI:s vatten- och energiförbrukning då driften av till exempel serverhallar kräver mycket energi. Vi måste fundera på hur AI förändrar själva produktionen och spridningen av kunskap. Vem får bestämma vad som räknas som trovärdig data, och vem hamnar utanför, säger Kyungmee Kim.

Studien pekar på en spänning. Å ena sidan har öppet tillgängliga AI-verktyg potential att stötta länder med begränsade tekniska resurser genom att ge dem kraftfulla modelleringsmöjligheter. Å andra sidan kan mer avancerade, ofta slutna system som stora språkmodeller eller prognosverktyg, förstärka ojämlikheter eller skapa en falsk bild av objektivitet.

– AI kan fördjupa politiseringen av vattenfrågor. Om ett land till exempel introducerar ett AI-baserat prognosverktyg i förhandlingar och framställer dess resultat som neutrala, kan det underminera förtroendet, särskilt om andra aktörer saknar tillgång till samma modeller eller inte förstår hur de fungerar, säger Kyungmee Kim.

Kvalitativ intervjustudie

För att förstå vad AI innebär i praktiken för arbetet med internationella vattenfrågor genomförde forskarna 14 intervjuer med experter från akademi, civilsamhälle och mellanstatliga organisationer. Syftet var att fånga perspektiv från yrkesverksamma med praktisk erfarenhet av att hantera internationella vattenkonflikter.

– Vi ville prata med personer som jobbar i skärningspunkten mellan diplomati, vetenskap och policy. Det är de som redan nu ser hur AI introduceras i deras arbete, ibland försiktigt, ibland med stor entusiasm, säger Kyungmee Kim.

Flera av de intervjuade uttryckte både förhoppningar och oro. De pekade bland annat på att AI kan förstärka gamla maktstrukturer, särskilt om systemen tränats på partisk eller gammal data. Andra efterlyste tydligare regler, mer öppenhet och bättre utbildning för beslutsfattare som använder AI.

En uppmaning till ansvarsfull och rättvis innovation

Forskarna menar att integreringen av AI i internationell vattenförvaltning måste ske med försiktighet. Transparens kring hur AI-verktyg är utformade, vem som finansierar dem och hur de används är avgörande. Men det krävs också kunskap hos de som ska använda tekniken.

– Vi behöver stärka kompetensen hos vattenexperter och förhandlare så att de kan ifrågasätta AI, att de ställer frågor om varifrån data kommer, vilka antaganden som ligger bakom, och hur dessa verktyg påverkar vad som är möjligt i en förhandling, säger Kyungmee Kim.

Även om de positiva effekterna av AI inom vattendiplomati fortfarande till stor del är hypotetiska, ser forskarna detta som ett vägskäl. Intresset för att använda AI för att lösa komplexa diplomatiska utmaningar växer, men hur verktygen introduceras kommer att få långvariga konsekvenser för samarbete, rättvisa och förtroende.

– I slutändan är AI inte bara ett tekniskt verktyg. Det är en politisk aktör i sig och det är dags att vi börjar behandla det som en sådan, säger Kyungmee Kim.