Kriget i Ukraina slår hårt mot barns hälsa

Barn i Ukraina drabbas särskilt hårt av krigets följder. En ny studie, publicerad i Nature Communications Medicine, visar att barns tillgång till sjukvård har försämrats kraftigt sedan den ryska invasionen inleddes 2022 och att deras fysiska, psykiska och sociala hälsa påverkas allvarligt.

– Kriget i Ukraina får stora konsekvenser för barns fysiska och psykiska hälsa. Barn drabbas inte bara av direkta skador från våld och bomber, utan också av att sjukvårdssystemet faller sönder, säger Denise Bäckström, vetenskapligt ansvarig för studien och affilierad forskare vid Linköpings universitet och Försvarshögskolan.

Studien är den första som systematiskt sammanställer den forskning som hittills publicerats om barns hälsa och sjukvård i Ukraina under kriget. Forskargruppen har gått igenom över hundra vetenskapliga artiklar, rapporter och fallstudier för att ta fram en helhetsbild av situationen. Medverkande forskare kommer från Linköpings universitet, Karolinska institutet och Försvarshögskolan.

– Våra resultat visar att det behövs bättre skydd, mer kunskap och långsiktiga insatser för att stödja barns återhämtning, säger Denise Bäckström.

Sjukvården hårt pressad

Hälso- och sjukvården i Ukraina är svårt försvagad av kriget. Sjukhus, vårdcentraler och barnavdelningar har förstörts, stängts eller flyttats till säkrare områden. Bristen på personal, utrustning, mediciner och fungerande sjuktransporter gör att många barn inte får den vård de behöver.

Vaccinationsprogram har avbrutits och barn med kroniska sjukdomar, som cancer, diabetes och tuberkulos, får inte kontinuitet i sin behandling. Särskilt utsatta är barn med funktionsnedsättningar och barn som bor på institutioner, där både medicinsk vård och psykosocialt stöd kraftigt försämrats.

Allvarlig ökning av psykisk ohälsa

Forskningen visar också att den psykiska ohälsan bland barn ökar markant. Många upplever posttraumatiska stressymptom, ångest och sömnsvårigheter efter att ha utsatts för flykt, separation från familjemedlemmar eller direkta krigshandlingar.

– Psykisk hälsa måste ses som en central del av vårdinsatserna, både under och efter kriget, säger Denise Bäckström.

Barn som förlorat föräldrar eller tvingats lämna sina hem är särskilt utsatta. Samtidigt är resurserna inom barnpsykiatrin mycket begränsade och varierar stort mellan regionerna.

Mödravård och nyfödda drabbas

Även mödra- och neonatalvården är hårt pressad. Förlossningsavdelningar har bombats eller stängts, och gravida kvinnor tvingas ibland föda i skyddsrum eller på tillfälliga kliniker. Det leder till fler komplikationer under graviditet och förlossning samt en ökning av antalet för tidigt födda barn. Begränsad tillgång till medicinsk utrustning och specialistpersonal gör att nyfödda löper större risk att dö eller få bestående hälsoproblem.

Kartläggning av forskning och kunskapsluckor

Genom att göra en så kallad scoping review, där befintlig forskning systematiskt kartläggs, har forskarna identifierat flera kritiska kunskapsluckor, särskilt kring långtidseffekter på barns hälsa och vilka vårdinsatser som fungerar bäst i en krigskontext. Till skillnad från en traditionell systematisk litteraturstudie omfattar en scoping review även så kallad grå litteratur, det vill säga material som publiceras utanför de vanliga kommersiella eller akademiska förlagen.

– Det bidrar med information som inte ges ut genom traditionella vetenskapliga tidskrifter eller böcker, men som ändå kan vara värdefull för forskningen, säger Aida Alvinius, professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan.

– Den kunskap som nu växer fram kan hjälpa inte bara Ukraina utan också andra länder att stå bättre rustade inför framtida kriser, säger Denise Bäckström.

Behov av vaccinationer, psyktiskt stöd och behandling av kroniska sjukdomar

Resultaten pekar också på vilka områden som behöver mest stöd, både i det akuta skedet och på lång sikt.

– Det kan till exempel handla om att se till att barn får fortsatt tillgång till vaccinationer, psykologiskt stöd och behandling av kroniska sjukdomar även under krig, säger Denise Bäckström.

Studien blir även en vägledning för framtida forskning.

– Resultaten visar tydligt var kunskap saknas, till exempel om långtidseffekter på barnens hälsa och vilka vårdinsatser som faktiskt fungerar, säger Denise Bäckström.