Ukraina och Europas säkerhet i en ny verklighet efter fyra år av krig

Den 24 februari 2026 markerar fyraårsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Årsdagen aktualiserar frågor om krigets långsiktiga utveckling, möjligheterna till fred och vad konflikten betyder för Europas säkerhet.

– Kriget i Ukraina är inte bara en pågående militär konflikt, utan också en del av en större kamp om den europeiska säkerhetsordningen, säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och militär lärare i strategi vid Försvarshögskolan.

Trots att Ukrainakriget periodvis hamnat i skymundan i den internationella debatten fortsätter striderna med stor intensitet. De senaste månadernas ryska bombningar har haft omfattande konsekvenser för Ukrainas infrastruktur, särskilt när det gäller värme, el och vattenförsörjning.

– Kriget i Ukraina pågår fortfarande med full kraft. De riktade attackerna mot energiförsörjning och annan samhällskritisk infrastruktur påverkar befolkningen mycket hårt, säger Johan Huovinen.

Samtidigt har andra internationella frågor, som utvecklingen i Gaza, Irans roll i regionen och den säkerhetspolitiska diskussionen om Grönland, tagit stort medieutrymme. Det betyder dock inte att konflikten i Ukraina har minskat i betydelse.

Samtal under press

Frågan om fred är fortsatt central. Under det senaste året har försök till samtal mellan parterna tagit form, med USA i en medlande roll.

– För att det ska bli fred krävs att båda parter är beredda att sätta sig ner och föra samtal. Det vi ser nu är att Ryssland och Ukraina möts vid förhandlingsbordet, men deras utgångspunkter skiljer sig kraftigt åt, säger Johan Huovinen.

Ryssland se ett avtal som innebär betydande eftergifter från Ukrainas sida, medan Ukraina förespråkar ett eldupphör som första steg, följt av förhandlingar.

– Det är svårt att förhandla medan striderna pågår. Ett eldupphör skulle skapa bättre förutsättningar för seriösa samtal, men avståndet mellan parterna är fortfarande stort, säger han.

Rysslands långsiktiga ambitioner

På längre sikt handlar konflikten inte enbart om Ukraina, utan om Rysslands roll i det internationella systemet.

– Sedan Sovjetunionens fall har Ryssland upplevt att landet hamnat i skuggan av andra stormakter, framför allt USA. Nu försöker Ryssland återta en position som en central global aktör, vid sidan av USA, Kina och EU, säger Johan Huovinen.

Det innebär en bredare maktkamp som rör allt från ekonomi och sanktioner till kärnvapenbalans och säkerhetsordning i Europa.

– Ryssland kommer sannolikt att fortsätta försöka positionera sig som en betydelsefull aktör. Samtidigt har sanktionerna haft effekt och påverkat landets ekonomi, vilket begränsar handlingsutrymmet på sikt.

En fredlig lösning ligger därmed inte nära till hands, men behovet är stort.

– Förhoppningen är naturligtvis att man ska kunna nå en lösning, inte minst för den ukrainska befolkningens skull, säger Johan Huovinen.

Tema: Kriget i Ukraina