Så skapar och behåller stormakter sitt inflytande

Stormakter använder militära, politiska och ekonomiska metoder för att stärka sitt inflytande över andra länder och begränsa rivalers närvaro. Det visar Magnus Hilding Lundström i sin doktorsavhandling i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

I avhandlingen undersöker Magnus Hilding Lundström hur stormakter skapar och upprätthåller inflytandesfärer och vilka strategier de använder för att påverka andra staters handlingsutrymme. Han har studerat USA:s, Storbritanniens och Australiens agerande i Latinamerika, Mellanöstern och Söderhavet.

En inflytandesfär är ett geografiskt område där en stark stat anser sig ha rätt till eller försöker skaffa sig ett särskilt stort inflytande. Det kan till exempel handla om att påverka mindre staters utrikes- och säkerhetspolitik och samtidigt begränsa andra stormakters inflytande i området.

Flera sätt att utöva inflytande

Ett av avhandlingens viktigaste resultat är att stormakter använder många olika metoder för att skapa och behålla kontroll över en inflytandesfär. Det kan handla om militära hot och hemliga interventioner, men också om allianser, säkerhetsgarantier, ekonomiskt stöd och sanktioner.

Metoderna används ofta tillsammans och kan ha olika syften. En stormakt kan försöka påverka länderna inom den egna inflytandesfären. Samtidigt kan den försöka hålla konkurrerande stormakter borta.

– Inflytandesfärer upprätthålls på många olika och kompletterande sätt. Det handlar både om militära hot och tvång och om allianser, säkerhetsgarantier och ekonomiska åtgärder, säger Magnus Hilding Lundström.

I avhandlingen presenterar han också ett verktyg för att analysera olika sätt att utöva inflytande. Metoderna delas in efter om de bygger på tvång eller inte och om de syftar till att kontrollera länder inom området eller hålla andra stormakter utanför.

– Verktyget kan bidra till en bättre förståelse för hur olika inflytandesfärer fungerar och hur relationen ser ut mellan stormakten och de mindre staterna, säger Magnus Hilding Lundström.

Olika skäl till att vilja ha en inflytandesfär

Avhandlingen visar också att det kan finnas flera skäl till att en stat vill skapa eller behålla en inflytandesfär. Det kan handla om konkreta politiska och säkerhetsmässiga fördelar. Men inflytandesfären kan också ge status och stärka landets ställning internationellt.

– Regeringar kan se konkreta fördelar med inflytandesfärer, men de kan också ha ett socialt värde genom den status de förmedlar. I det amerikanska fallet under kalla kriget framstår inflytandesfären ofta som ett medel snarare än ett mål, säger Magnus Hilding Lundström.

USAs inflytande i Latinamerika under kalla kriget var till exempel en del av landets bredare globala strategi. Samtidigt visar forskningen att det inte går att förstå en inflytandesfär utan att ta hänsyn till den tid och plats där den uppstår.

– Om man tittar på en regerings motiv och agerande utan att ta hänsyn till omständigheterna runt omkring riskerar analysen att bli missvisande, säger han.

Ett aktuellt fenomen

Avhandlingen bygger på fyra kvalitativa delstudier som analyserar olika anglo-amerikanska regeringar och utrikespolitiska sammanhang mellan åren 1945 och 2024. Magnus Hilding Lundström har framför allt analyserat arkivmaterial för att undersöka hur regeringsföreträdare och tjänstemän har sett på de områden som de betraktat som sina inflytandesfärer. Han hoppas att resultaten kan bidra till en mer nyanserad diskussion om inflytandesfärer.

– Genom att lyfta fram beslutsfattarnas agens kan vi motverka både mytbildning och alltför förenklade förklaringar. Förhoppningen är också att analytiker och beslutsfattare tar både fenomenet och begreppet inflytandesfärer på större analytiskt allvar, säger han.