Hur kan civila skyddas bättre i krig?

Hur påverkar militära operationer civilbefolkningens säkerhet? Och vad händer med militära beslut när artificiell intelligens får en allt större roll? Det är några av de frågor som driver Linnéa Gelot, professor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan sedan den 1 oktober 2026.

Linnéa Gelots forskning handlar om hur militär makt används i väpnade konflikter och hur människor som lever mitt i krig försöker skydda sig själva och andra. Hon undersöker både militära organisationers agerande och hur civilbefolkningen bedömer risker, organiserar skydd och hanterar hot.

– Jag är intresserad av hur militär maktanvändning och civilbefolkningens egna säkerhetsstrategier påverkar varandra. Jag vill förstå hur människor hanterar hot under pågående krig och hur deras kunskap och agerande tas till vara – eller förbises – i militära operationer, säger hon.

Civilbefolkningen är inte bara i behov av skydd

En central del av forskningen handlar om hur militära organisationer kan förebygga och begränsa skador på civila under väpnade konflikter. Linnéa Gelot vill lyfta fram att civilbefolkningen inte är passiva mottagare av hjälp. Människor utvecklar egna strategier för att överleva, bedöma risker och skapa säkerhet under väpnade konflikter.

– Civilbefolkningen är inte bara mottagare av skydd, utan agerar själv för att bedöma risker och hantera hot. Kunskap om detta behövs för att förstå de militära operationernas konsekvenser och för att förebygga civila skador, säger hon.

En annan fråga handlar om hur ansvaret för civilbefolkningens säkerhet hanteras när flera militära aktörer genomför operationer tillsammans.

– I gemensamma operationer behöver arbetet med att förebygga civila skador omfatta samtliga deltagande aktörer, så att risker inte bara flyttas mellan dem och ansvaret blir otydligt.

Undersöker hur AI påverkar militära beslut

Linnéa Gelot är också intresserad av hur artificiell intelligens förändrar militär planering och beslutsfattande. När AI-baserade system används för att analysera information och ge stöd inför militära beslut väcks nya frågor om hur bedömningar görs och vem som bär ansvaret för konsekvenserna.

– Jag undersöker vilken kunskap som ligger till grund för besluten, hur militära bedömningar formas och hur ansvar fördelas när AI-baserat beslutsstöd används i planeringen.

Enligt Linnéa Gelot är det viktigt att förstå hur den ökade automatiseringen påverkar möjligheterna att granska och utvärdera militära beslut.

– I takt med att AI-baserat beslutsstöd införs i militär verksamhet behöver vi förstå hur det påverkar planeringen och möjligheterna att bedöma beslutens grunder och konsekvenser.

Nyfikenheten ledde till forskningen

Linnéa Gelots väg in i forskarvärlden började under studietiden i den walesiska universitetsstaden Aberystwyth. Där tog hon sin masterexamen och fick genom kontakten med doktorander en inblick i vad det innebär att forska.

– Jag umgicks med både masterstudenter och doktorander, vilket gjorde att jag förstod mer om möjligheterna och kraven för att doktorera i Storbritannien.

Sedan dess har hon arbetat i flera olika forskningsmiljöer. Efter en period som postdoktor och universitetslektor vid Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet fortsatte hon som senior forskare vid Nordiska Afrikainstitutet och därefter vid Folke Bernadotteakademin.

I januari 2022 kom hon till Försvarshögskolan, där hon sedan den 1 oktober 2026 är professor i krigsvetenskap.

Vill bidra till bättre skydd för civila

Linnéa Gelot hoppas att hennes forskning på sikt ska bidra till att civilbefolkningens perspektiv får större betydelse för hur militära operationer planeras och genomförs.

– Jag hoppas bidra till en mer precis förståelse av hur krig förs och hur människor agerar för att överleva dem. Ambitionen är att kunskap om civilbefolkningens säkerhet och handlingsstrategier ska få en tydligare plats i analysen av militära operationer.

Forskningen ska också kunna ge stöd för att minska risken för civila skador och göra det tydligare vem som ansvarar för olika beslut när flera militära aktörer samarbetar. Den personliga drivkraften är framför allt nyfikenhet och viljan att utmana invanda föreställningar.

– Jag vill pröva etablerade antaganden om vem som skapar säkerhet under krig och vad som avgör vilka handlingsmöjligheter människor har, säger hon.