Kan kvinnor, minoriteter och återvändare lösa Försvarsmaktens rekryteringsbehov?

Sjunkande arbetslöshet och högre medelålder är några av de demografiska utmaningar som försvårar Försvarsmaktens möjlighet till rekrytering framöver. Men det finns möjligheter också – exempelvis ökad rekrytering av kvinnor samt etniskt kulturella minoriteter. Det visar forskning vid Försvarshögskolan.

Den framtida rekryteringen är en utmaning för försvarsmakten. Befolkningen blir allt äldre och arbetslösheten minskar, vilket leder till tuffare konkurrens om arbetskraften.

– Om 30 år kommer antalet ungdomar att vara lägre än i dag och de väntas ha andra värderingar där frihet och självuppfyllnad anses viktigt, medan viljan att inordna sig blir lägre, säger universitetsadjunkt Emma Jonsson.

Fler kvinnor

Effekterna syns i Försvarsmaktens rekryteringsunderlag, det har blivit allt svårare att rekrytera i tillräcklig omfattning för att säkerställa behovet på längre sikt. Rekryteringsunderlaget från fjolåret visar också att andelen antagningsbara kvinnor sjönk, detta trots en uttalad ambition att öka andelen kvinnor.

Emma Jonsson medverkar i ett europeiskt samarbetsprojekt med European Defence Agency, där fem andra länder ingår. Två delstudier har genomförts - en ungdomsstudie där försvarsmaktens attraktivitet som arbetsgivare har bedömts - och en expertstudie.

Svenska ungdomar mer intresserade

Studierna är två av flera forskningsprojekt inom områdena rekrytering och återhämtning som presenterades vid ett forskningsseminarium med Försvarshögskolans forskare vid Ledarskapscentrum i februari 2018.

Ungdomsstudien visar att svenska ungdomar anser att ett jobb inom försvarsmakten är tilltalande, i betydligt högre utsträckning än ungdomar från andra deltagande länderna. De svenska ungdomarna ansåg också i högre utsträckning att försvarsmakten är en jämställd arbetsgivare.

Fler ur minoriteter

Expertenkäten visar att huvuddelen är oroade över den demografiska förändringen.

– Majoriteten svarar att det påverkar redan nu och att man hinner inte utbilda i tillräckligt högt tempo, säger Emma Jonsson.

Åtgärder som föreslås för att lösa den demografiska utmaningen är att rekrytera fler kvinnor samt etniskt och kulturella minoriteter.

– Ett sätt att locka dess målgrupper kan vara genom att hitta förebilder som kan inspirera.

Hög avgångstakt

Forskning från Försvarshögskolan visar också att det är en hög avgångstakt inom försvarsmakten. I början av 2016 fanns det drygt 7000 vakanser. I ett samverkansprojekt med rekryteringsmyndigheten och Försvarsmakten utreds nu vad som ligger bakom avgångarna från grundutbildningen.

– Syftet är att reducera avgångar och bättre kunna förutsäga gynnsamma rekryteringar, säger Emma Jonsson.

Projektet visar att avgångar sker tidigt. De vanligaste avgångsorsakerna 2015 var skador, en insikt om att arbete i försvarsmakten inte är ”något för mig” och något på hemmaplan. För att minska avgångar föreslås avgångssamtal med psykolog och bättre förståelse för det utvecklade ledarskapets betydelse.

– Dessutom kan tydligare beskrivningar av hur vardagen kommer att se ut under grundutbildningen förbereda rekryterna bättre inför vad som väntar, säger Emma Jonsson.

Återvändare

Forskarna vid Försvarshögskolan har också tittat närmare på återrekrytering och resultat från rapporten Därför kommer de tillbaka presenterades vid seminariet. Av rapporten framgår att den uppskattade besparingen för varje återanställd soldat/sjöman är upp till en miljon kronor. Rapporten visar också att de som kommer tillbaka är väldigt motiverade och många vill stanna kvar på lång sikt. Grundorsaken till att man lämnade är oftast brist på utveckling, missnöje över lön eller civila studier.

– De två första går ju faktiskt att påverka, säger Maria Fors Brandebo, som vill fortsätta utforska om de måste lämna organisationen för att komma tillbaka som mer intresserade och engagerade?