• Start
  • Ökat militärt svängrum förändrar Japans självbild
Japanese soldiers

Ökat militärt svängrum förändrar Japans självbild

Japan blir alltmer offensivt i sin säkerhets- och försvarspolitik. Efter över 60 år av självpåtagen pacifism har i princip alla lagliga hinder för ett proaktivt militärt agerande tagits bort. Det handlar dock inte enbart om ändrade lagar och ökad militär kapacitet utan även om en förändrad självbild där pacifismen inte längre ryms.

Under premiärminister Shinzo Abes ledning har Japan under de senaste åren genomgått en stor förändring i sin säkerhets- och försvarspolitiska hållning. Omvärlden, även tidigare forskning, har underskattat omfattningen av denna.

Nationell självbild

– Det handlar inte enbart om lagliga möjligheter och teknisk förmåga utan även om nationell identitet. Pacifismen var länge en nationell stolthet och en viktig del av den nationella självbilden av japaner som ett särskilt fredsälskande folk men idag ses den som ett tecken på svaghet och något många skäms över, säger Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan som tillsammans med Karl Gustafsson, seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet och Ulv Hanssen, lektor vid Soka University publicerat artikeln Japan’s Pacifism Is Dead i den vetenskapliga tidskriften Survival: Global Politics and Strategy.

Proaktiv pacifism

Den mest dramatiska formella förändringen ägde rum år 2015 då den japanska regeringen antog flera kontroversiella lagändringar som möjliggjorde för Japan att utöva vad man kallar kollektivt självförsvar. I praktiken innebär det att Japan kan delta i krig även om landet självt inte är under attack, vilket tidigare var en förutsättning för att utöva militärt våld, utan även militärt bistå andra länder som Japan har goda relationer till. Många bedömare ser förändringen som successiv och fortfarande i linje med landets tidigare restriktiva säkerhets- och försvarspolitik. Och premiärminister Shinzō Abe tonar också ned utvecklingen genom att beskriva politiken som proaktiv pacifism. Linus Hagström och hans forskarkolleger håller inte med.

– Förändringen är radikal både policymässigt och i attityder hos det japanska folket, säger Hagström.

Förstärkt robotförsvar

Den traditionella japanska pacifismen var dock aldrig total. Man avsade sig inte rätten till militär förmåga utan anammade idén om relativ pacifism, dvs. att vara mer återhållsam i sin säkerhets- och försvarspolitik än andra jämförbara stater. Japan har tex. haft ett förbud mot att införskaffa försvarsmateriel med offensiv kapacitet, men restriktionerna håller på att släppa. Landet har tex. skaffat helikoptrar och flygplan med lufttankningskapacitet. Sedan början av 2000-talet har landet även ett robotförsvar som togs fram för att försvara landet mot långdistansrobotar från Nordkorea och Kina och som kan utvecklas för offensiva syften. Kärnvapenkrisen 2017 med Nordkorea i centrum ledde i Japan till förnyade diskussioner om robotförsvaret. Premiärministerns parti har föreslagit att robotförsvaret förstärks och att man bör undersöka möjligheterna att utveckla offensiva kryssningsrobotar.

Publikation

Japan's Pacifism Is Dead, Karl Gustafsson, Utrikespolitiska Institutet, Linus Hagström, Försvarshögskolan och Ulv Hanssen, Soka University, Survival. Global Politics and Strategy, november 2018, DOI: 10.1080/00396338.2018.1542803

Publicerad 2019-01-16 Uppdaterad 2019-01-21