Sök
  • Start
  • Stora utmaningar att utbilda officerare för Försvarsmaktens växande behov
Alexandra Wettervik

Stora utmaningar att utbilda officerare för Försvarsmaktens växande behov

Antalet studenter på Officersprogrammet behöver öka med drygt 60 procent till år 2025 för att möta Försvarsmaktens växande personalbehov. För att fylla platserna krävs samtidigt fler vägar in i officersutbildningen. Det framgår av det underlag som Försvarshögskolan sänt in till regeringen inför den försvarspolitiska propositionen.

– För att nå den förmåga som beskrivs i Försvarsberedningens rapporter är personalförsörjningen helt avgörande. Utmaningarna är stora, eftersom Försvarsmakten förväntas växa i snabb takt samtidigt som man står inför stora pensionsavgångar. Försvarshögskolan spelar en avgörande roll för kompetensförsörjningen inte bara av officerare, men även för de civila delarna av totalförsvaret och krisberedskapssystemet. Vi behöver dock fler utbildningsplatser för att möta efterfrågan, säger Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan.

Ökat intresse räcker inte

I årets antagning sökte rekordmånga till Officersprogrammet och 192 nya studenter påbörjade sin utbildning i höstas - en ökning med drygt 40 procent jämfört med förra året. En del av ökningen förklaras av den återinförda värnplikten då betydligt fler sökte direkt efter genomförd värnplikt jämfört med tidigare.

– Det är verkligen roligt att intresset för att söka till Officersprogrammet är så stort, men även om det håller i sig ser vi redan nu att vi inte kommer att kunna fylla alla platser. Vi behöver bredda rekryteringen till Officersprogrammet, säger flottiljamiral Ewa Skoog Haslum, vicerektor och högst ansvarig för utbildning vid Försvarshögskolan.

Militärt basår en lösning

Värnplikten ger visserligen en något ökad rekryteringsbas och förefaller öka antalet som söker sig till officersyrket. Men Försvarshögskolan menar att det trots ökade värnpliktskullar inte kommer att räcka, utan det behövs ytterligare en väg in i officersutbildningen. Lärosätet arbetar därför gemensamt med Försvarsmakten för att det ska bli möjligt att ge en aspirantutbildning som skulle fungera som ett militärt basår och ersätta grundläggande militär utbildning. Personer med intresse för officersyrket, men som inte genomfört militär grundutbildning skulle då kunna söka till Officersprogrammet och få en platsgaranti till programmet, under förutsättningen att de först genomfört aspirantutbildning med godkänt resultat.

– Vi bedömer att en aspirantutbildning har stor potential att öka antalet studenter på Officersprogrammet och därmed också till officersyrket. Vi kan då vända oss direkt till alla gymnasieelever och därmed bredda rekryteringen avsevärt. Vi tror att detta även har potential att öka antalet kvinnor som söker, säger Ewa Skoog Haslum.

Grafik över utvecklingen av antalet studenter på officersprogrammet

Vid sidan om Försvarshögskolans antagning till Officersprogrammet finns idag en så kallad Särskild officersutbildning (SOFU) som Försvarsmakten antar till. Det är en kortare utbildning till officer för personer som redan har en relevant högskoleutbildning om minst 180 högskolepoäng. Försvarshögskolan ser SOFU som ett komplement till Officersprogrammet då det både kan öka officersrekryteringen och bredda rekryteringen till grupper som annars kanske inte hade sökt sig till officersyrket. Försvarshögskolan ser positivt på att fortsätta utveckla den här modellen.

Satsning på forskarutbildning och mer forskning

Det är i samband med att Försvarsmakten lämnar in sitt underlag inför nästa års försvarsbeslut som Försvarshögskolan beräknat vad som kommer att krävas i form av utökad utbildning och forskning för att möta de växande behoven både i Försvarsmakten och i totalförsvaret i stort.

Försvarshögskolan pekar också på att det behövs mer pengar till forskarutbildning som är nischad mot totalförsvarsforskning för att möta behoven av disputerade lärare, inte minst militära lärare. Lärosätet har Sveriges enda forskarutbildning i krigsvetenskap och statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet och har planer på att etablera en forskarskola som inkluderar krigsvetenskap, statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet, ledarskap under påfrestande förhållanden och ledningsvetenskap, samt försvarssystem.

– Det behövs betydligt mer pengar till samhällsvetenskapligt inriktad forskning som ökar försvarsförmågan genom utveckling av humankapitalet, dvs officerarnas förmåga. Personalen måste ses som den viktigaste resursen i den tillväxt som nu sker i totalförsvaret och är därmed ett vitalt nationellt säkerhetsintresse, säger Robert Egnell.

Försvarshögskolans underlag till försvarspolitisk propositionPDF

Om officersutbildning

Idag finns två vägar in till officersyrket: treårig högskoleutbildning där antagning sker via Försvarshögskolan och en särskild officersutbildning (SOFU) för personer som har en relevant högskoleexamen om minst 180 högskolepoäng sedan tidigare. SOFU är ettårig och det är Försvarsmakten som gör antagningen. Därutöver genomför Försvarshögskolan Officersprogrammet som uppdragsutbildning åt Försvarsmakten för flyg- och helikopterförare. På uppdrag av Försvarsmakten genomför Försvarshögskolan även Högre officersprogrammet för officerare som ska befordras till major/örlogskapten eller överstelöjtnant/kommendörkapten.

Publicerad 2019-11-15 Uppdaterad 2019-11-15