Professor Jan Ångström ledamot i nationell etikprövningsavdelning

Jan Ångström, professor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, har utsetts till ledamot i en av de nyinrättade Etikprövningsmyndighetens 18 avdelningar som granskar etikprövningsansökningar nationellt.

Syftet med Etikprövningsmyndigheten, som grundades 2019, är att tydligare kunna etablera nationella normer om forskningsetik. Myndigheten ersätter tidigare system med sex separata regionala etikprövningsnämnder.

Varför är forskningsetik viktigt?

– Forskning åtnjuter hög legitimitet i det svenska samhället. För att behålla detta förtroende är det viktigt att forskare håller sig både till de forskningsetiska principerna och god forskningssed. Att inte tillfoga skada på forskningspersonerna, att inte fabricera resultat eller plagiera är viktiga hörnstenar i detta etiska system. Det gäller alla forskare på såväl Försvarshögskolan som andra lärosäten.

På Försvarshögskolan finns dessutom en rad särskilda forskningsetiska hänsyn. Eftersom forskningen ofta berör frågor om landets säkerhet och försvar eller de myndigheter som är centrala för totalförsvaret

För stora delar av forskningen på Försvarshögskolan finns dessutom en rad särskilda forskningsetiska hänsyn. Eftersom forskningen ofta berör frågor om landets säkerhet och försvar eller de myndigheter som är centrala för totalförsvaret så ser kalkylen mellan samhällets nytta och individens skydd annorlunda ut jämfört med andra ämnen i svenska högskolesektorn. Frågor om sekretess och om forskarens egen säkerhet gör sig också påminda på ett sätt som inte är vanligt i högskolesektorn. För att träna våra blivande forskare i olika forskningsetiska överväganden ingår en kurs i Forskning i känsliga kontexter: etik och sekretess Pdf, 152 kB. i forskarutbildningen. Docent Håkan Edström är kursansvarig och examinator.

Vad är etikprövning?

– Ett etiskt förhållningssätt i forskning är centralt på flera sätt. Med den frihet som enskilda forskare har att, åtminstone mestadels, självständigt formulera vetenskapliga problem och utforma systematiska undersökningar som löser dessa problem följer ett stort ansvar att inte tillfoga individer skada – fysiskt, psykiskt eller integritetsmässigt. För inte alltför länge sedan var detta en ovanlig hållning i Sverige där ofta samhällets nytta vägde tyngre än att skydda individerna. I och med de senaste 20 årens lagstiftning kan man säga att Sverige kommit ifatt den standard som varit gällande i resten av västvärlden en längre tid och därmed har skyddet för individen – forskningspersonen – stärkts.

Många tror att etikprövning främst gäller medicinsk forskning, men även för forskare på Försvarshögskolan är detta viktigt. I alla våra ämnen kan det finnas inslag av forskning på människor eller där känsliga personuppgifter samlas in. I sådana fall ska forskningen etikprövas innan den påbörjas. För att säkerställa likabehandling och undvika jävsproblematik så lottas enskilda ansökningar slumpmässigt i landet. Så fungerade det inte tidigare.

Även om avvägningar kan vara svåra så är lagen tydlig att forskningspersonens välbefinnande går före samhällsnytta.

Mer konkret innebär etikprövning att ledamöterna bedömer – etikprövar – föreslagna forskningsprojekt för att avgöra vilken typ av forskning som får bedrivas och på vilket sätt som forskning får genomföras. Detta betyder att vi granskar t.ex. om de risker som forskningen kan medföra uppvägs av forskningens vetenskapliga kvalitet, värde och nytta samt om informationen till forskningspersonen är utformad på ett sådant sätt att individen kan fatta ett informerat beslut om samtycke att delta i forskningen. Även om avvägningar kan vara svåra så är lagen (2003: 615) tydlig att forskningspersonens välbefinnande går före samhällsnytta.

Jan Ångström tillträdde som ledamot 1 januari 2020.