Sök
  • Start
  • Ny bok om militärdiplomati ur ett polskt perspektiv
Piotr Wawrzeniuk vid sitt skrivbord.

Piotr Wawrzeniuk, universitetslektor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, är aktuell med en ny bok.

Ny bok om militärdiplomati ur ett polskt perspektiv

I boken ”Med polska ögon” analyserar Piotr Wawrzeniuk hur Sveriges, Finlands och Estlands försvarskapacitet framställdes i polsk militärrapportering under åren 1919-1939.

Vid första världskrigets slut uppstod en rad nya stater i Östersjöområdet – den geografiskt största av dem var det nygamla Polen. Landet ställdes genast inför uppgiften att finna fotfäste och säkerhet i en föränderlig och oberäknelig omvärld. Att utvärdera andra stater i närregionen och deras försvarsförmåga blev en del av det grundläggande polska säkerhetsarbetet.

Piotr Wawrzeniuk, universitetslektor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, konstaterar att de fylliga rapporterna om ländernas samhällsstrukturer och militära förmågor i hög grad präglades av polska nationella föreställningar och farhågor.

– De polska militärattachéerna och andra av polska generalstaben utsända personer som granskade Sverige, Finland och Estland gjorde ganska komplexa, för att inte säga holistiska, bedömningar av dessa staters försvarsförmåga, förklarar han.

Bedömningarna omfattade samhällsliv, politik, ekonomi, inre och yttre säkerhet samt den egentliga militära förmågan.

– Samtidigt som militärattachéerna studerade dessa stater, tenderade de också att se utvecklingen genom en polsk lins, eller som bokens titel anger ”med polska ögon”. Det handlade om att de ofta ställde den politiska och ekonomiska situationen i Polen mot vad som försiggick i de granskade länderna.

Likaså kunde rapporteringar om skeenden inom försvarsmakterna i Sverige, Finland och Estland ses genom en lins av polska problem och behov.

– Faktorer som hotbilder och i vilken utsträckning man delade sådana betydde också väldigt mycket. Intressant är också att historia var en viktig måttstock för inlemmande av en stat i en polsk värdegemenskap eller säkerhetsregim. Överlag hade militärerna i de inblandade staterna lättare att förstå varandra. Den militära kulturen var mer homogen än de politiska kulturerna och den bjöd på fler inslag av igenkänning, säger Piotr Wawrzeniuk.

Belyser en underutforskad del av historien

Han menar att boken kastar ljus på en underutforskad del av historien, det vill säga militärdiplomatin och dess mekanismer, och belyser processer mellan småstater ur deras perspektiv.

– De nya staterna sökte sin plats i det internationella systemet, inte minst regionalt. Den militära diplomatin och utbytet mellan försvarsmakterna var ett uttryck för behovet av att granska och se vem och vilka man hade att göra med. Nya stater kunde vara tämligen ifrågasatta och behövde visa upp en mängd egenskaper och förmågor för att ses som bestående och tillförlitliga.

Hur har forskningen som ligger bakom boken genomförts?

– Jag gjorde omfattande arkivstudier i Polen under åren 2009–2012 och skrev sedan en mängd artiklar för flera vetenskapliga tidskrifter och till slut även boken. Jag använder mig av koncept som belief systems, säkerhetsregim och säkerhetisering för att lyfta fram de polska perspektiven och vad som bringade våra stater närmare varandra, åtminstone i den militära uppfattningen, säger Piotr Wawrzeniuk.

Josefin Svensson

Läs mer om boken ”Med polska ögon. Försvarsförmåga och hotbilder kring Östersjön i polsk militärrapportering 1919–1939”.


Dela:
Publicerad 2020-11-06 Uppdaterad 2020-11-06