Militärt mode, sjöminor och pacifism är studieobjekt för årets militärhistoriestipendiater

Mirja Arnshav från Statens maritima och transporthistoriska museer, Fredrik Egefur vid Malmö stadsarkiv och Emma Severinsson från Lunds universitet. Där har ni mottagarna av 2020 års stipendier från Delegationen för militärhistorisk forskning (DMF).

I år delar DMF vid Försvarshögskolan ut tre stipendier om totalt 260 000 kronor för forskningsprojekt inom militärhistoria. De projektansökningar som belönas sträcker sig från modevetenskap, museal minsamling till antimilitarism före första världskriget.

– Årets många bra stipendieansökningar ger ett brett perspektiv på militärhistorien och hur den kan studeras. De vittnar alla om ett livaktigt och mångfacetterat intresse för ämnet i Sverige och jag ser personligen fram emot att få ta del av stipendiaternas arbete, säger Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan och ordförande i DMF.

Mirja Arnshav är forskningssamordnare vid Statens maritima och transporthistoriska museer. Hennes forskningsprojekt heter ”Minerade samlingar: en förstudie om sjöminor och relaterat material vid Sjöhistoriska museet och Marinmuseum”.

– Nyfikenheten på minorna har vuxit fram under en längre tid. Under hela mitt liv har de på olika sätt funnits i kulisserna; de har skymtat under båtturer och utfärder vid kusten, de har dykt upp i min forskning om flykten från Baltikum och på olika sätt varit närvarande i mitt yrkesliv på Sjöhistoriska museet. När jag började tänka på alla olika miljöer och sammanhang som sjöminor idag finns i så blir de tydligt att de åstadkommer mycket mer än explosioner, och att en ansenlig mängd av dem inte alls finns i haven, utan är mer eller mindre exponerade på land. Inom ramen för DMF-stipendiet tänkte jag utreda närmare vilken roll minor har som kulturarv och berättelsestoff på två av landets stora marina museer.

Svenska fredsrörelser

Fredrik Egefur är verksam vid Malmö stadsarkiv och även doktor i historia vid Lunds universitet. Han får DMF-stipendium för ett inleda ett projekt som handlar om framväxten av fredsrörelser i Sverige: ”Pacifism och antimilitarism i Sverige före första världskriget – nya perspektiv på en formativ militärpolitisk period”.

Egefur disputerade i våras med en avhandling som rör internationella fredsrörelser. Från början hade han tänkt doktorera på svenska fredsrörelser och hann genomföra en del research på det, men valde sen att vidga till ett internationellt perspektiv.

Värnplikten en katalysator

– Fredsrörelser kan grovt delas in i liberala och socialistiska inriktningar och den liberala och pacifistiska rörelsen var den första som uppstod, i samband med Napoleonkrigen. Därefter dröjde det nästan ett sekel innan rörelserna fick fart igen. I Sverige växte antimilitarismen fram i början av 1900-talet i samband med att vi fick en så kallad ny härordning, som innebar att allmän värnplikt infördes. De här kickstartade antimilitariska ungdomsrörelser. I Sverige fanns en framväxande urban ungdom samtidigt som officerskåren var strikt hierarkisk och endast öppen för adelsmän. Det var inte helt oproblematiskt att med plikt tvinga in ungdomarna i kasernkulturen. Efter några år införd införde Sverige en av Europas hårdaste lagar mot antimilitaristisk propaganda för att få bukt med fredsrörelserna, berättar Fredrik Egefur.

Han har mycket material sedan sin avhandlingstid att utgå ifrån. Nu ser han fram emot att få fördjupa sig i antimilitarismens framväxt i Sverige. Projektet ska pågå under tre år och tanken är att det ska resultera i flera artiklar och en bok.

Modet under kriget

Emma Severinsson, som är lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har tilldelats det tredje av årets DMF-stipendium, i form av ett postdoktorsstipendium för att studera ”Krigets mode - en studie av militärinspirerat mode, svenskhet och genus under andra världskriget”. Hon är i grunden historiker, disputerade i historia med en avhandling om modernitet, kvinnor och mode. Inom modevetenskapen föreläser hon framför allt om modets historia.

– Jag är intresserad av de kulturella sammanhangen när det gäller mode: vad det symboliserar, hur det kan vara ett sätt att formera till exempel föreställningar om genus eller svenskhet. Idén att studera krigets mode kom delvis till av en slump, när jag letade efter material till en föreläsning i modevetenskap med historisk vinkel. Det finns relativt lite skrivet om svensk modehistoria så jag söker ofta material i modetidningar från de perioder som jag undervisar om. Då hittade jag tidningar från andra världskriget som tog upp väldigt spännande diskussioner om vilket mode som förespråkades för kvinnor, säger Emma Severinsson.

Hon berättar att det var moderiktigt för kvinnor under kriget att klä sig i militära, murriga färger med markerade axlar.

– Det fanns till exempel resonemang i modetidningen Stil om att kvinnor inte skulle vara alltför attraktiva när männen var inkallade eftersom det kunde få andra män att uppvakta dem. Samtidigt fick den militära inspirationen inte gå till överdrift så att de istället liknade de manliga militärerna. Det antogs kunna leda till att männen slutade vara attraherade av dem, berättar Emma Severinsson.

Det aktuella projektet ska resultera i en vetenskaplig artikel, eller ett kapitel i en monografi om Folkhemmets mode.