Mjuk makt i fokus

Stephanie Winklers avhandling handlar om hur begreppet mjuk makt har utvecklats över tid och format världspolitiken.
– Jag visar att akademiska begrepp inte bara beskriver verkligheten utan att de har en reell betydelse och bidrar till att forma politiken, säger hon.

Hur kan vi förstå rollen och konsekvenserna av begrepp i internationell politik? I sin avhandling undersöker Stephanie Winkler, doktorand vid institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Försvarshögskolan, hur olika aktörer förespråkar och tvistar om begreppet mjuk makt.

Relativt nytt begrepp

Mjuk makt – soft power på engelska – är ett relativt nytt begrepp som utvecklades av statsvetaren och Harvardprofessorn Joseph Nye i början av 1990-talet. Enligt den ursprungliga definitionen beskriver begreppet förmågan att förändra någons beslut eller uppnå det man vill genom attraktionskraft snarare än genom tvång.

– Det finns olika typer av maktmedel, som militär eller ekonomisk makt, för att få människor att göra saker. Ett annat sätt, som är mycket billigare och inte alls lika kontroversiellt, är att få andra människor att vilja samma sak som du, till exempel genom attraktiva värderingar, kultur och utrikespolitik. Det är det som är idén bakom mjuk makt, säger Stephanie Winkler.

I sin avhandling analyserar hon begreppets ursprung, hur det utvecklats över tid i olika delar av världen och påverkar debatter och utrikespolitisk praxis i ljuset av det pågående maktskiftet mellan Kina, Japan och USA.

– Jag visar att akademiska begrepp inte bara beskriver verkligheten utan att de har en reell betydelse och bidrar till att forma utvecklingen av politiken. Det är inte bara en etikett som beskriver ett visst fenomen, det har stor betydelse för hur människor förstår sin omgivning, hur de agerar och i förlängningen utformar sin politik, säger hon.

Bibliometrisk analys och empirisk undersökning

Avhandlingsarbetet tar avstamp i en bibliometrisk analys av begreppet mjuk makt.

– Jag har undersökt hur begreppet dyker upp i vetenskapliga artiklar, vem som är författare, vem som har citerat artiklarna och vilka som är de mest inflytelserika skribenterna. Det ger en översikt och pekar på hur begreppet har förflyttat sig i både tid och rum.

Den bibliometriska analysen följdes av ett omfattande fältarbete i USA, Japan och Kina, som inkluderar deltagande observationer, dokumentanalyser och över 80 intervjuer.

– Jag har intervjuat de mest inflytelserika personerna om hur de kommit i kontakt med begreppet, vad det betyder för dem och hur de har lyft frågorna. Det visar sig att begreppet kan betyda många olika saker och det dyker upp i debatter där jag inte alls hade väntat mig det.

I ett amerikanskt perspektiv har begreppet till exempel gjort det möjligt att diskutera förändringar i maktbalans utan att det nödvändigtvis blir oroväckande när stater som USA och Japan är på nedgång, så länge det inte sker inom alla områden och berör mjuk makt. Från kinesiskt håll satsar man i stället på att omdefiniera mjuk makt så att det handlar mer om kulturell attraktionskraft än värderingar.

– Det är fascinerande att se hur begreppet breddas, smalnas av och utvecklas. Det öppnar också för en diskussion om vilken roll vetenskapliga begrepp spelar inom områden som säkerhet och politik, säger Stephanie Winkler.

Josefin Svensson