Sök

Sök

Illustration: Trina Doerr

Hur offentlig-privat styrning påverkar ansvars­utkrävandet

I sin doktorsavhandling undersöker Lindy Newlove-Eriksson hur offentlig-privat styrning påverkar ansvars­utkrävande, med fokus på sårbarhet och säkerhet för så kallad kritisk infrastruktur.

– Min främsta slutsats är att det krävs en större medvetenhet och fokus på ansvarsutkrävande i offentlig-privat samverkan gällande kritisk infrastruktur, säger Lindy Newlove-Eriksson, universitetsadjunkt vid Försvarshögskolan och doktorand vid Institutionen för industriell ekonomi och organisation på Kungliga tekniska högskolan (KTH).

Med kritisk infrastruktur avses den typ av infrastruktur som är nödvändig för att ett samhälle ska fungera, som till exempel elektricitet, vatten och avlopp. Även finansiella transaktioner, transporter och kommunikation, hälso- och sjukvård samt funktioner för politisk styrning och offentlig förvaltning ingår i begreppet.

Lindy Newlove-Eriksson menar att tidigare forskning inte i tillräckligt hög grad uppmärksammat offentlig-privat styrning och de följdeffekter som uppstår när fler och fler områden kopplas samman.

– Förutom en ökad medvetenhet om vad det här innebär behövs också ett ökat fokus på de mer traditionella frågorna kring ansvarsutkrävande för offentlig-privat styrning. Ansvaret behöver kopplas ännu starkare till de offentliga beslutsfattarna, särskilt när det gäller samhällskritisk infrastruktur.

Hon pekar också på att kritisk infrastruktur inte bara organiseras genom en variation av offentlig-privata styrformer, utan också att lapptäcken av nätverk och partnerskap vuxit fram.

– Jag kallar det för lapptäcken av styrning, där man ser hur ansvarsområden överlappar varandra, vilket leder till att det i slutändan kan bli väldigt svårt att utkräva ansvar.

Porträtt av Lindy Newlove-Eriksson

Lindy Newlove-Eriksson är universitetsadjunkt vid Institutionen för statsvetenskap och juridik, Försvarshögskolan. Hon disputerar vid Institutionen för industriell ekonomi och organisation, Kungliga tekniska högskolan (KTH) den 28 mars 2022.

Att lära av misstag och kriser

Projekt som involverar kritisk infrastruktur blir ofta ”megaprojekt” av stor betydelse för nationella intressen. De pågår inte sällan under lång tid där privata och offentliga intressenter byts ut eller vars roller förändras.

– För att ansvar ska kunna utkrävas vid den här typen av projekt krävs det bland annat en kontinuerlig uppdatering av riskfördelning och ansvar mellan de olika aktörerna.

Hon betonar även att effektivt ansvarsutkrävande innebär erkännande av formellt ansvar, att kritik aktivt och konstruktivt tas emot och att misstag som begås erkänns utan att det nödvändigtvis leder till avgång eller försök att skylla ifrån sig.

– Att behålla ett öppet och reflekterande förhållningsätt är nödvändigt för att lära sig av misstag och kriser och för att kunna genomföra reformer, anpassa beredskapsåtgärder samt allokera resurser för en ansvarsfull hantering av helheten.

Fem fallstudier analyseras

I avhandlingen analyserar Lindy Newlove-Eriksson fem fall som belyser olika sammanhang som involverar offentlig-privat samverkan och kritisk infrastruktur.

– Den här metoden sätter fingret på komplexa processer, men försvårar empiriska generaliseringar. Därför är utgångspunkten att slutsatser och teoretiska bidrag framförallt bör ses som tentativa och i behov av ytterligare empiriska studier, säger hon.

En av delstudierna analyserar framväxten av offentlig-privat samverkan kring rymdverksamhet, med fokus på utbyggnaden av satellitverksamhet.

– Utvecklingen är ofta politiskt driven av regeringar i framförallt USA och Europa, inklusive EU-kommissionen. Den organiseras också ofta transnationellt och visar en tendens till militarisering och civil-militära så kallade ”dubbla användningsområden”, vilket innebär minskad transparens och därmed ökade svårigheter för offentligt ansvarsutkrävande, säger hon.

En annan delstudie undersöker konsekvenserna av kommersialiseringen och utlokaliseringen av infrastruktur för nationellt betydelsefulla IT-nätverk och databaser.

– Empiriskt analyserar jag den kris som uppstod 2017 då det uppdagades att svenska Transportstyrelsen lagt ut hanteringen av känsliga dataregister till det privata företaget IBM, som i sin tur utlokaliserat vidare till underleverantörer. Analysen visar att detta drivits på politiskt utan närmare beaktande av säkerhets- eller ansvarsfrågor.

Megaprojekt inom kritisk infrastruktur

Hon tittar även på bygget av järnvägsstationerna Stratford Station i London och Stockholms Citybana. Båda fallen var så kallade ”megaprojekt” som pågått under en längre tid, vilket gjort att många olika aktörer kommit och gått samt att deras karaktär och roller skiftat över tid.

– Studien bidrar till en konceptualisering av begreppet lapptäcken av offentlig-privat styrning. Tidigare forskning har fokuserat på enskilda offentlig-privata partnerskap – därför kan konceptualiseringen av lapptäcken ses som ett analytiskt bidrag som skiftar fokus till större organisatoriska kontexter, säger Lindy Newlove-Eriksson.

Hon analyserar även hur EU:s satsning på sammanvävning av kritisk infrastruktur via offentlig-privat styrning leder till ökade krav på sekretess när allt fler civil-militära funktioner byggs in i systemen, samtidigt som deltagande privata aktörer eftersträvar skydd av företagshemligheter.

– Konsekvensen blir att transparensen blir lidande, vilket försvårar insyn från bland annat nyhetsmedier och forskare. Det blir också svårare att fastställa ansvarsförhållanden, vilket i förlängningen leder till att förtroendet för EU:s hantering av kritisk infrastruktur skadas, säger Lindy Newlove-Eriksson.

Mer forskning behövs

Hon pekar på behovet av fortsatt forskning inom området, till exempel behövs fler jämförande studier om hur, varför och med vilka konsekvenser nya teknologier, som artificiell intelligens (AI), nano- och bioteknologi, vävs samman i digitala nätverk.

– Ett annat projekt jag gärna skulle titta närmare på är Swedavias upphandling av säkerhetskontroller till Arlanda flygplats som resulterade i att ett kinesiskt företag med koppling till den kinesiska militären vann kontraktet. Det tyder på att det fortfarande finns mycket att lära inom sektorn.

Josefin Svensson

Publikation

Lindy Newlove-Eriksson (2022): Critical Infrastructure at the Dawn of a Techno-Organizational Shift: Accountability and Public-Private Governance

Lindy Newlove-Eriksson är universitetsadjunkt vid Institutionen för statsvetenskap och juridik, Försvarshögskolan. Hon disputerar vid Institutionen för industriell ekonomi och organisation, Kungliga tekniska högskolan (KTH) den 28 mars 2022.

Läs mer om disputationen.

Sidinformation

Publicerad:
2022-03-23
Senast uppdaterad:
2022-03-23
Dela: