Sök

Sök
  • Start
  • Informationspåverkan har mindre effekt än vi tror
Närbild av en mikrofon på stativ.

Foto: Kane Reinholdtsen/ Unsplash

Informationspåverkan har mindre effekt än vi tror

I en ny översiktsartikel undersöker Claes Wallenius, universitetslektor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan, vad forskningen säger om hur mottagliga vi människor är för informationspåverkan.
– Slutsatsen är att vi inte är så lättpåverkade som vi tror, vare sig av den typen av informationspåverkan som vi just nu ser från framför allt Ryssland, eller av någon annan typ av påverkan överhuvudtaget, säger han.

I artikeln "Do hostile information operations really have the intended effects? A literature review", som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Information Warfare, går Claes Wallenius igenom ett urval av befintliga studier som undersökt effekterna av informationspåverkan. En stor del av forskningen visar att informationspåverkan har liten effekt på mottagarens attityder och beteenden.

– Vi människor söker i stället bekräftelse för det vi redan ser som sant, så kallad confirmation bias, vilket resulterar i att vi har ganska svårt för att ändra uppfattning. Det innebär också att vi varierar beviskraven utifrån det vi själva tror är sant. Om något stämmer med våra förutfattade meningar sänker vi beviskraven, och vi kräver mer bevis och argument för att börja fundera på att ändra uppfattning, säger han.

Våra attityder och värderingar grundläggs tidigt i livet, och det är relativt ovanligt att de genomgår radikala förändringar.

– Vi röstar ofta på samma kant, tror på samma gud och har samma livsstil genom livet.

Känsloargument och yttre hot ökar effekten av informationspåverkan

Men det finns några faktorer som kan öka mottagligheten för informationspåverkan, till exempel om budskapet pekar på ett yttre hot som påverkar vår livsstil, och trycker på känslomässiga snarare än rationella argument.

– Just nu bygger till exempel Ryssland sin argumentation på att landet är hotat av väst, och att ryska minoriteter i gamla sovjetiska republiker blir illa behandlade. Den här argumentationen verkar ha gått hem i Ryssland, och grundas på känslomässiga argument där grupper ställs mot varandra.

Informationspåverkan där avsändaren är dold eller när budskapet som sprids ligger nära mottagarens befintliga åsikter har också lättare att få effekt.

– Om vi i Sverige vet att ryska myndigheter står bakom en viss information blir vi mer skeptiska. Men om avsändaren i stället är svensk public service är vi mer benägna att tro på den.

Få studier undersöker effekterna

Claes Wallenius betonar dock att det behövs mer forskning som analyserar effekterna av informationspåverkan.

– Det finns ganska få studier som undersöker om den här typen av fientligt sinnad informationspåverkan har effekt. Det behövs även mer forskning som tittar på detta utifrån ett psykologiskt perspektiv.

Han hoppas att studien ska bidra med underlag till diskussioner om hur man kan möta informationspåverkan.

– Det är ju inte alls självklart att informationskampanjer har effekt, och det kan bli kontraproduktivt om vi har fel uppfattning om informationspåverkans betydelse. Att utrikesminister Ann Linde kom med argumentet att en folkomröstning om Nato inte var lämplig eftersom vi skulle utsättas för rysk informationspåverkan var till exempel inte ett genomtänkt argument. Vi ska ju inte låta oss påverkas i våra demokratiska processer, oavsett vad man tycker om Nato.

Josefin Svensson

Publikation

Claes Wallenius (2022): Do hostile information operations really have the intended effects? A literature review, Journal of Information Warfare

Den aktuell studien ingår i forskningsprojektet Informationspåverkan – sårbarheter och effekter, som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Projektet har bland annat undersökt svenskars uppfattningar om informationspåverkan och hur rysk media skildrar de nordiska länderna:

Yngre män mer benägna att ta del av rysk informationspåverkan

Sverige skildras mest negativt av de nordiska länderna i rysk media

Vanliga svenskars uppfattningar om informationspåverkan

Dela:
Publicerad 2022-05-11 Uppdaterad 2022-10-21