”Bryssel och Washington bör söka en långsiktigt hållbar transatlantisk enighet”

I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Foreign Affairs Review resonerar Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, om hur arbetsfördelningen mellan de europeiska och nordamerikanska medlemsländerna i Nato kan komma att utvecklas de närmaste åren.

Kriget i Ukraina har medfört att USA tillfälligt ökat sin militära närvaro i Europa, men på lite längre sikt är det troligt att fokus kommer att flyttas till Asien och Stilla havsregionen. Det innebär att de europeiska länderna behöver fundera på hur de ska hantera säkerhets- och försvarsfrågorna framöver, både sinsemellan och i förhållande till USA, menar Kjell Engelbrekt.

– Debatten om den så kallade bördefördelningen (burdensharing) inom den transatlantiska alliansen, som i decennier fokuserat på försvarsutgifter och insatsberedskap, är förlegad nu när man både i Washington och Bryssel tänker sig att ansvaret för europeisk säkerhet behöver förskjutas till vår sida av Atlanten, säger Kjell Engelbrekt.

Transatlantisk säkerhetspolitik i nytt ljus

Han anser att diskussionerna om Europas strategiska autonomi, där en del forskare och beslutsfattare hävdar att EU i stort sett ensamt ska sköta sin säkerhets- och försvarspolitik, går händelseutvecklingen alltför långt i förväg:

– Någonstans mellan dessa två ståndpunkter finns en rimlig avvägning, menar jag. Den går i enkelhet ut på att Europa ser till att öka sina försvarsutgifter och framför allt sin försvarsförmåga för att i sitt närområde kunna svara på kriser och militära utmaningar med konventionella medel, samtidigt som USA förnyar sitt åtagande att bistå de europeiska alliansmedlemmarna med kärnvapenavskräckning.

I ljuset av både Ukrainakriget och USA:s allt starkare behov av att flytta sitt säkerhetspolitiska fokus till Stilla havet och Asien bör Bryssel och Washington söka en långsiktigt hållbar transatlantisk enighet om sådana avgörande förutsättningar. Därefter kan EU och europeiska Nato-länder bedriva utrikespolitik och försvarsplanering utifrån en tydligare arbetsfördelning, menar Kjell Engelbrekt.

Policyrelevant kunskap och underlag för debatt

Artikeln bygger på mångårig forskning om transatlantisk säkerhetspolitik och relaterar till händelseutvecklingen i Central- och Östeuropa de senaste månaderna och åren. Den syftar framför allt till att förmedla policyrelevant kunskap och underlag för debatt och beslutsfattande i EU:s institutioner och bland EU-länder. Snarare än att leda tesen i bevis med empiriska belägg tar artikeln avstamp i tidigare forskning och idédebatt om transatlantisk säkerhet, och försöker sortera argument och begrepp.

– I den nuvarande situationen är det är viktigt att försöka lyfta blicken ovanför den kortsiktiga händelseutvecklingen och på nytt betrakta våra långsiktiga behov och intressen, säger Kjell Engelbrekt.

Josefin Svensson