Hur kan digitala verktyg bidra i det förebyggande arbetet mot extremism?

En rapport från Försvarshögskolan undersöker hur digitala verktyg kan bidra i det förebyggande arbetet mot extremism och våldsbejakande extremism. Resultaten visar bland annat att det finns stor potential i användningen av digitala arbetssätt, men att många initiativ blir isolerade företeelser snarare än delar av en nationell strategi. Rapporten är framtagen på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE).

I takt med att internet och smartphones blivit en del av mångas vardag har betydelsen av den digitala arenan ökat även bland de våldsbejakande extremistiska miljöerna.

– I Sverige har det under de senaste åren genomförts flera studier om extremism och den digitala arenan, men det saknas analyser som fokuserar på hur den kan integreras i det förebyggande arbetet, vilket är det vi tittar på i den här studien, säger Linda Ahlerup, analytiker vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS), Försvarshögskolan.

I studien analyseras 15 digitala metoder som används i en svensk och europeisk kontext.

– Vi ser goda men isolerade exempel – i Sverige har vi exempelvis Extremkoll samt initiativ som prövats i Malmö stad, säger Linda Ahlerup.

Det saknas däremot projekt som använder digitala verktyg på ett strategiskt och holistiskt sätt, och många projekt befinner sig fortfarande i ett tidigt skede.

– Svenska myndigheter bör generellt sett fundera på hur de kan etablera en mer dynamisk närvaro online. I dag är det väldigt få myndigheter som erbjuder möjligheten till en digital dynamisk interaktion mellan myndighet och medborgare, som till exempel polismyndigheterna i Norge och Danmark gör, säger Magnus Ranstorp, docent och forskningsledare vid CTSS.

Mer fokus på den digitala arenan

Rapporten rekommenderar bland annat att Polismyndigheten i större utsträckning bör se över hur digitala verktyg kan integreras i det brottsförebyggande arbetet.

– Det här är något som måste ske gradvis och där effektiva metoder behöver målgruppsanpassas, vilket till exempel kan innebära att nyare plattformar som TikTok och olika former av spelrelaterade plattformar måste utforskas för att nå barn och ungdomar, säger Linda Ahlerup.

Samskapande former och forum för att utveckla tekniken

En annan dimension som bör uppmärksammas är hur man kan arbeta för att de digitala initiativen inte ska begränsas av tekniken.

– Sverige är i flera fall världsledande när det gäller digitalisering, vilket är något som behöver nyttjas i högre grad. Här finns möjligheter att integrera stora tech-bolag, som exempelvis Google, för att skapa mer kreativa, avancerade och attraktiva plattformar för att nå ut till ungdomar, yrkesverksamma och andra målgrupper. På det här området krävs samskapande former och forum, säger Magnus Ranstorp.

Behov av åtgärder både online och offline

Sammanfattningsvis konstaterar rapporten att det finns stor potential i att integrera digitala verktyg i det förebyggande arbetet mot extremism och våldsbejakande extremism i en svensk kontext.

– Flera av de projekt som presenteras ger inspiration till liknande initiativ i Sverige. Vad som saknas är att någon myndighet eller aktör tar på sig ledartröjan, säger Linda Ahlerup.

– Det är samtidigt viktigt att betona att det även krävs parallella åtgärder offline för att motverka extremism online. Det går inte att ersätta interaktioner i den fysiska sfären med enbart digitala insatser – i stället krävs en kombination av båda, säger Magnus Ranstorp.