Risker när genteknik används i hybridkrigföring

Plantering av syntetiskt DNA och genetisk kartläggning av makthavare för utpressning av är några av riskerna som kan uppstå om ny genteknik utnyttjas i modern krigföring.
– Vi vill öka medvetenheten och skapar debatt i dessa frågor, bland annat för att skynda på åtgärder för att hantera negativa tillämpningarna av dagens teknik, säger Oscar Larsson.

I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Genetics lyfter forskare vid Lunds universitet och Försvarshögskolan ett antal scenarier som är eller skulle kunna bli verklighet om genteknik och genetisk forskning används i den nya tidens krigföring och gråzonsproblematik.

Genetisk kunskap som strategiskt vapen

– I de scenarier vi beskriver används genteknik eller genetisk forskning som ett strategiskt vapen för att orsaka skada, kaos, osäkerhet eller död, säger Oscar Larsson, docent och universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och en av medförfattarna till artikeln.

Det handlar bland annat om att genetiskt kartlägga och spåra fiender eller oppositionella i sociala eller politiska konflikter, att ta fram genetiska profiler på politiska ledare för att kunna påvisa genetiska svagheter, eller att förfalska sådana profiler i påverkanskampanjer.

– Man skulle rentav kunna plantera syntetiskt DNA i brottsutredningar för att få framstående ledare starkt misstänkta eller fällda i komprometterande brottsmål, säger Oscar Larsson.

Öka medvetenheten och skapa debatt

De scenarier som beskrivs är inte science fiction eller framtidsspaningar utan tänkbara hotbilder som skulle vara möjliga att genomföra i dag.

– Vi vill på ett tidigt stadium öka medvetenheten och skapar debatt i dessa frågor, bland annat för att skynda på lösningar och åtgärder för att hantera de negativa konsekvenserna eller tillämpningarna av dagens teknik, säger Oscar Larsson.

Ett annat syfte med artikeln är att beskriva de problem som kan uppstå när något som främst används till att göra gott – i det här fallet medicinsk forskning – används för att skada individer, befolkning eller stater i den nya tidens gråzonsproblematik.

– Vi menar att detta bör uppmärksammas proaktivt och förstås på samma sätt som andra företeelser som har använts som ”vapen” och påtryckningsmedel, som energi, mat, kommunikationer och flyktingströmmar. Vi lyfter också de här problemen eftersom vi menar att de utgör ett nytt och viktigt forskningsfält, säger Oscar Larsson.

Forskningsprojekt om säkerhetspolitiska risker med framtidens genteknologi

Från Försvarshögskolan har även Jerker Widén, professor i krigsvetenskap, bidragit till artikeln, tillsammans med forskare i genetik, folkrätt och statsvetenskap vid Lunds universitet. De ingår i ett team av forskare som nyligen beviljats forskningsmedel på fem miljoner kronor från Vetenskapsrådet för det treåriga projektet Framtidens genteknologi: en evidensbaserad analys av säkerhetspolitiska risker. Projektet leds från Lunds universitet.

– Vi ska analysera de scenarier och problem som pekas ut i artikeln för att få en ökad förståelse för hur genetisk forskning påverkas av, och i sin tur kan påverka, geopolitiska konflikter, krig och internationella relationer, säger Oscar Larsson.

Gråzonsproblematik och hybrida hot

Oscars Larssons och Jerker Widéns roll i samarbetet är att bidra med kunskap och tidigare forskningsinsatser kring gråzon, hybrida hot och hybrida krig.

– Som vi ser det kan alla dessa aspekter göra sig giltiga när och om genetisk forskning används som vapen eller påverkansmedel i både krig och fredstid, säger Oscar Larsson.