EU-finansiering för forskning om krisberedskap i städer

Forskare vid Försvarshögskolan får 4 miljoner kronor över en treårsperiod i bidrag för forskningsprojektet Sonar-Cities som handlar om hur krisberedskapen i europeiska städer kan stärkas.

Forskningsprojektet Sonar-Cities ska bidra till att öka motståndskraften mot kriser och katastrofer i europeiska städer, bland annat genom att utforma verktyg och metoder för krishantering med fokus på beslutsfattare, sårbara grupper och blåljuspersonal. Målet är att förbättra beredskapen och hanteringen av kriser och risker genom att i högre grad inkludera sårbara grupper i processen.

– Att stärka inkluderingsperspektivet i krishanteringen är centralt. Vi ska bland annat göra en fallstudie av Stockholm där vi bygger vidare på forskning och empiri från till exempel hanteringen av covid 19-pandemin, säger Lindy Newlove Eriksson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen och ledande forskare för Försvarshögskolans del i EU-projektet.

Beredskap vid kriser och katastrofer

Projektet, där 13 olika partners ingår under ledning av Institut Pasteur, har beviljats finansiering från Horisont Europa på totalt under tre år. Projektet som helhet får cirka 47 miljoner kronor och startar i december 2024 med avslut i december 2027. Försvarshögskolan ska framför allt bidra med forskning om hur beredskapen vid krishantering kan förbättras.

Fallstudier av sex europeiska städer

Forskarna i projektet ska analysera tidigare kriser i sammanlagt sex europeiska städer, för att sedan utforma verktyg och metoder för krishantering utifrån resultaten. Metoderna ska främja inkluderande beredskap, öka kunskaperna om hälsa och kriskommunikation, samt stärka kapaciteten och beslutsfattandet för att minska riskerna vid framtida kriser. Verktygen och metoderna ska spridas genom en interaktiv plattform och ett nätverk för stöd ska byggas upp för att stötta myndigheter vid kriser och nödsituationer.

– Städer, där befolkningen redan har högre grad av ohälsa och dödlighet i samband med kriser, står inför särskilda utmaningar som kan öka sociala och hälsomässiga ojämlikheter, speciellt för sårbara grupper med sämre tillgång till hälsoinformation och vård. Förhoppningen är att Sonar-Cities ska bidra till att göra Europas städer mer motståndskraftiga vid kriser och katastrofer, säger Lindy Newlove Eriksson.