Försvarssystem med i Natoprojekt som ska framtidssäkra global internettrafik

Framtidssäkringen för den globala internettrafiken är en hybridlösning med syfte att sömlöst dirigera om internettrafik från undervattenskablar till satellitsystem vid händelse av ett sabotage eller en naturkatastrof.

Projektet går under namnet HEIST (Hybrid Space/Submarine Architecture Ensuring Infosec of Telecommunications) och leds av Cornell University i Ithaca, New York. Förutom forskare från Cornell University deltar forskare från Johns Hopkins University, ETH Zürich, Bifröst och Försvarshögskolan tillsammans med telekomföretag och regeringsrepresentanter från flera Natoländer. En testbädd för projektet ska utvecklas vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH). Projektet finansieras till del av Natos program Science for Peace and Security som understryker behovet av en mer robust internetinfrastruktur som kan motstå framtida störningar.

Försvarssystem deltar i internationell forskning

Tekniken som kombinerar undervattenskablar och satellitkommunikation ska säkerställa ett skydd mot digitala avbrott och garantera en oavbruten datatrafik – även när havets djupaste kablar hotas. Projektet handlar om att bidra till forskning och utveckling tillsammans mellan flera internationella lärosäten och företag.

– Det är ett spännande projekt som bygger på flera av de forskningsområden där vi inom försvarssystem varit aktiva de senaste åren, till exempel inom infrastruktursäkerhet, cybersäkerhet och undervattensautonomi, säger Hans Liwång, ny professor i ämnet försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Den del av forskningsarbetet som Försvarshögskolans forskare leder fokuserar på den lägesuppfattning som krävs för att ta välavvägda beslut om hur datatrafik ska skickas mellan olika parter, civila och militära. Hans Liwång som är en av två huvuddirektörer för projektet föreställer sig ett system som kan omdirigera känslig data även som en förebyggande åtgärd.

– Det är meningsfullt att utveckla ett automatiserat reservsystem i rymden med tanke på de ökande hoten mot kritisk undervattensinfrastruktur. Vissa platser är mer utsatta än andra och riskerna varierar från att kablar oavsiktligt skärs av när ankare dras längs havsbotten till avsiktligt sabotage, säger han.

HEIST är ett tvärvetenskapligt projekt och rymmer förutom teknikforskning även forskning inom juridik och statsvetenskap från till exempel Islands lärosäte Bifröst och schweiziska ETH Zürich. Natos program Vetenskap för fred och säkerhet säkerhet (The Science for Peace and Security (SPS) Programme) har godkänt ett bidrag på drygt fyra miljoner kronor, projektets totala budget är på cirka 25 miljoner kronor. Projektet har också ett starkt samarbete med, och stöd från, flera viktiga aktörer såsom den Svenska Marinen, Isländska parlamentet och Viasat. Denna typ av samarbete, mellan flera länder och flera olika perspektiv, är viktigt för Nato SPS.

Projektet ska pågå i två och ett halvt år och har under sommaren gjort en uppstart med alla inblandade parter

– Vi har redan hunnit påbörja mycket av de diskussioner och samarbete som Nato SPS vill uppnå, mellan akademi och näringsliv och mellan olika discipliner och perspektiv. Hur akut denna fråga är och vari utmaningarna ligger skiftar mycket beroende på om du är en teknikforskare från USA, statsvetare från Schweiz eller parlamentsledamot från Island. Forskningen, utvecklingen och de slutgiltiga lösningarna är också helt beroende av den civila utvecklingen på land, till sjöss och i rymden, säger Hans Liwång.

Bakgrund i oro för kommunikationsstörningar vid kris

Initiativet till HEIST kommer mitt i en ökande oro för att undervattenskablar skulle kunna skäras av eller på annat sätt manipuleras i ett försök att störa kommunikationen i krig eller kris. Data som transporteras genom kablar under havet står för ungefär 10 biljoner dollar i finansiella transaktioner varje dag, och nästan all Natos internettrafik går genom dem. Ansträngningarna att skydda havskablarna har intensifierats under det senaste halvåret och ifjol etablerade Nato ett centrum för att samordna bästa praxis för att skydda undervattensinfrastruktur efter explosionerna som förstörde Nord Stream 2-gasledningen.

Mer om Natoprojektet HEIST