Fokus på externa aktörers militära strategier

För att förstå hur militära interventioner påverkar dynamiken i inbördeskrig behöver interventionsstrategi studeras särskilt, enligt en ny avhandling från Försvarshögskolan.

Numera deltar utländska trupper aktivt i nästan hälften av alla inbördeskrig. Men forskningen missar ofta den strategiska dimensionen, enligt Emil Grünberg Petersson.

– Man har ofta en ganska enkel linjär syn på relationen mellan intervention och dess effekt på ett inbördeskrig. Jag vill belysa och öka förståelsen för hur en intervention faktiskt leder till ett utfall, säger Emil Grünberg Petersson.

Vill nyansera bilden

I sin avhandling Strategy of Intervention: The Dynamics of External Use of Force in Civil War analyserar han tre olika fall: Natos insats i Libyen under inbördeskriget 2011, Rysslands invasion av georgiska Sydossetien 2008 och Natoländernas intervention i Kosovokriget på nittiotalet.

– Om man lyfter på locket och börjar nysta i processerna, ser man att det sker väldigt mycket innan det blir ett politiskt utfall, säger Emil Grünberg Petersson.

När det gäller Rysslands invasion av Georgien kan det verka konstigt att ett så litet land som Georgien ville riskera att hamna i väpnad konflikt med Ryssland, vilket skedde när den georgiska regeringen eskalerade sina försök att återintegrera Sydossetien 2008.

– Det jag kommer fram till är att Georgien hade en fullt legitim anledning till att vilja återintegrera området. Men jag bedömer också att de hade en realistisk strategi. Sedan missbedömde de i vilken utsträckning Ryssland var beredda att gå in direkt i ett grannland.

I fallet Kosovo har Emil Grünberg Petersson tagit fram ramverk för att klassificera interventionsstrategier. Akademiskt råder oenighet om vilken strategi FN använde för att försöka tvinga ut den jugoslaviska regeringen, menar han. Var det bestraffning, eller försökte man förneka den jugoslaviska regeringen möjligheten att vinna på slagfältet i Kosovo?

– Jag kommer fram till att alla tidigare satta etiketter stämmer, men skedde parallellt eller i sekvens med varandra. Att säga att det fanns en enda strategi är för enkelt, säger Emil Grünberg Petersson.

Skapade nytt dataset

Emil Grünberg Petersson har sin bakgrund i fred- och konfliktstudier. Han tror det är nyttigt att låta olika forskningsfält ta in teoretiska perspektiv från varandra.

– Det finns mycket att vinna på att föra in strategistudier i fred- och konfliktstudier, inte minst när det gäller oobserverade kausala mekanismer – att anta att något händer, utan att studera det vidare.

Till avhandlingen har Emil Grünberg Petersson skapat ett helt nytt dataset för att kunna besvara hur Natos luftoperation påverkade de libyska aktörernas förmåga att ta och hålla territorium. Studiet av väpnade konflikter kan bli begränsat av att använda sig av existerande databaser, anser han. Tidigare har man mest antagit att interventionen bidrog till att Khadaffi förlorade.

–Vissa antaganden stämde, andra inte i lika hög grad och vissa dimensioner har man inte belyst tillräckligt tidigare, säger Emil Grünberg Petersson.

I alla de interventioner han undersökt har en extern aktör gett direkt eller indirekt stöd till rebeller.

– Det är sannolikt att rebellerna kommer vinna om de får externt stöd. Men det finns variationer i hur effektivt stödet är. Och det spelar stor roll hur regeringen som blir måltavla väljer att agera.