Är Sverige säkert nu? Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik

I en nyutgiven populärvetenskaplig antologi bidrar 21 forskare i säkerhetspolitik och internationell politik men sina perspektiv på Sveriges förändrade säkerhetspolitik och Natointrädet.

– I Sverige utmålades Natomedlemskap som det enda rimliga svaret på ett ökat hot från Ryssland. Natoförespråkare framställde sina argument som rationella och Natomotståndarnas som känslomässiga, grundade i nostalgi. Jag menar att båda sidor grundade sig i en tydlig känslosamhet: sentimentalitet bland Natomotståndare och en rädsla för ett oklart hot bland Natoförespråkare, säger Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och redaktör för antologin Är Sverige säkert nu?

Hagström lyfter bland annat fram att Natoförespråkade i debatten betonade känslan av att ”komma hem” eller vara en del av ”väst”:

– Båda dessa termer handlar tydligt om identitet snarare än fysisk säkerhet.

Bättre analyser säkerhet

Är Sverige säkert nu, efter Natointrädet? Det är den grundläggande frågan i boken. Forskarna konstaterar att andra frågor först måste beslysas för att kunna besvara den frågan, inte minst vad säkerhet och osäkerhet är och hur går det att känna igen sådana fenomen, och vad, vem eller vilka ska säkerhetspolitiken egentligen värna?

– Säkerhetspolitisk analys och debatt förbiser dessa frågor paradoxalt nog ofta, säger Linus Hagström.

Hagström menar vidare att det är vanligt att säkerhetspolitik och säkerhetspolitisk förändring tolkas som ett resultat av rationella överväganden i relation till objektivt definierade hot.

Niklas Bremberg, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och medverkande i antologin, menar att det är viktigt att den säkerhetspolitiska analysen och debatten i Sverige drar nytta av internationell forskning kring Nato och militärallianser.

– Forskning om Nato tyder på att medlemsländerna är övertygade om de inte kommer att bekriga varandra men de är inte fullt lika säkra på att de faktiskt kommer bistå varandra i händelse av krig, trots artikel 5. Detta måste Sverige som nybliven Nato-medlem förhålla sig till och ta höjd för.

Är Sverige säkert nu?

– Frågan är medvetet både naiv och dubbelt provokativ. Den knyter an till det rådande antagandet, våren 2022, att fortsatt alliansfrihet skulle utsätta Sverige för en outhärdlig osäkerhet, medan Natomedlemskap skulle bringa säkerhet. Ironiskt nog tycks antagandet ha glömts bort och Sveriges säkerhetspolitiska situation beskrivs alltjämt ofta som osäkrare än någonsin, säger Linus Hagström.

Hagströms poäng är att säkerhetspolitisk debatt och analys framställer kunskap om säkerhet som om den vore säker, trots att den i själva verket ofta är osäker.

– Detta gäller för övrigt inte bara Natoförespråkare utan även många Natomotståndare, konstaterar Linus Hagström.

Lyfter säkerhetspolitisk analys och debatt

Syftet med den populärvetenskapliga samlingsvolymen är att lyfta fram perspektiv som har försummats i samhällsdebatten, trots deras centrala plats i det vetenskapliga studiet av säkerhetspolitik, menar Linus Hagström.

– Det finns en förhoppning om att boken ska kunna bidra till en mer djuplodande och demokratisk säkerhetspolitisk analys och debatt än den som hittills har ägt rum, säger han.

Niklas Bremberg:

– Att Sverige under lång tid samarbetade så nära Nato att det framställdes som i princip omöjligt att inte ansöka om medlemskap efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är något som borde diskuteras mer, inte minst för att främja analys och debatt om vilka frågor Sverige nu bör driva i egenskap av Nato-medlem.

Bokens 18 kapitel utmanar på olika sätt förutfattade meningar och tolkningar om svensk säkerhetspolitik. De förklarar Sveriges förändrade säkerhetspolitik och Natoansökan och erbjuder historisk bakgrund. Författarna diskuterar även vilka konsekvenser en förändrad säkerhetspolitik och ett svenskt Natomedlemskap kan få och klargör vad som är viktigt för svensk säkerhetspolitik framöver.