Samhällsgemenskap bidrar till försvarsvilja och motståndskraft

En ny rapport från Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan undersöker vad det är som gör att människor känner försvarsvilja och motståndskraft.

– Drivkrafter för försvarsvilja varierar mellan olika individer, men den upplevda känslan av samhällsgemenskap och människors vilja att bidra vid kris och krig är faktorer som påverkar försvarsviljan positivt, säger Viktoria Asp, senior analytiker vid CTSS.

Rapporten är skriven på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar och är en sammanställning baserad på enkätundersökningar, intervjuer och tidigare forskning.

– Flera undersökningar har genomförts för att mäta människors försvarsvilja och motståndskraft. Den här studien har sammanställt många av dem för att ge en så heltäckande bild som möjligt, särskilt av individens villighet att delta i totalförsvaret, säger Viktoria Asp.

Motståndskraften behöver stärkas

Resultaten visar bland annat att:

• Minst 84 procent av allmänheten är villiga att delta i en icke-stridande roll utan fara för livet, exempelvis genom att dela ut livsmedel, hjälpa till på förskolan eller inom sjukvården.
• Minst 42 procent av allmänheten är villiga att delta i en stridande roll med fara för livet. Det finns dock skillnader mellan exempelvis män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper, något som bör utredas vidare i kvalitativa studier.
• Människors motståndskraft behöver stärkas eftersom endast omkring 30 procent av allmänheten uppger att de kan klara sig utan samhällets stöd i minst en vecka.

Försvarsvilja kärnan i motståndskraften

Begreppen motståndskraft och försvarsvilja används ofta tillsammans men deras relation till varandra är inte klarlagd. Studien föreslår att försvarsviljan utgör kärnan i individens motståndskraft.

– Motståndskraft representerar de resurser och förutsättningar som hjälper individen att upprätthålla försvarsviljan i kris eller krig. Det kan handla om praktiska saker som vattendunkar, konserver och spritkök, men också om kunskap, förståelse, sociala band och nätverk i lokalsamhället, säger Viktoria Asp.

För att befolkningen ska bli motståndskraftig behöver kännedomen öka om vad totalförsvaret är och hur den enskilda individen kan bidra.

– Myndigheters samverkan med civilsamhället, trossamfund och företag är avgörande för att skapa en beredskapskultur och ett gemensamt ansvarstagande. Det överensstämmer också med att totalförsvaret är just en angelägenhet för hela befolkningen, säger Viktoria Asp.