AI testas vid övning i militär operativ planering

Hur påverkar AI militär planering och utbildning? Det var frågan som stod i centrum när Försvarshögskolan tillsammans med sin norska motsvarighet Forsvarets høgskole genomförde ett experiment under övningen Comprehensive Shield 2025.

– Det här var första gången som vi tillsammans testade ett AI-baserat beslutsstödssystem under en militär planeringsövning. Syftet var att undersöka hur AI påverkar själva planeringsarbetet, men också hur deltagarna uppfattar verktyget och dess pedagogiska värde, säger Peter Bovet Emanuel, överstelöjtnant, doktor i krigsvetenskap och militär lärare vid Försvarshögskolan.

Systemet för beslutsstöd provades under den militära praktik- och stabsövningen Comprehensive Shield 2025, som genomfördes på basen Kjevik Leir i Norge i juni 2025. Övningen är en del av masterprogrammet i militära studier vid norska Forsvarets høgskole där de studerande under tre veckor får realistiska roller i ett högkvarter och övar planering, beslut och samverkan i en komplex miljö.

Tre olika metoder testades

Tre planeringsgrupper fick arbeta med samma militära scenario, men med olika metoder. En grupp använde traditionell Nato-planering utan AI, en annan använde samma metod men med AI-stöd, och den tredje gruppen använde en alternativ metod som kombinerar systemtänkande och designmetodik, även den med tillgång till AI.

Resultatet visade att AI kan ge positiva effekter, som till exempel ökad kreativitet, bättre beslutsstöd, minskad mental belastning och nya sätt att tänka kring planering. Men det finns också utmaningar.

– För att kunna använda AI på ett bra sätt krävs viss teknisk förståelse och en vilja att anpassa arbetsfördelningen i gruppen. Det är ingen magisk lösning, men i just detta fall, ett kraftfullt metodstöd och planeringsverktyg om det används rätt, säger Peter Bovet Emanuel.

Använde AI på olika vis

En insikt var att grupperna använde AI på olika sätt. Gruppen som följde Natos planeringsmetod använde AI kontinuerligt och upplevde att verktyget efterhand bidrog till djupare förståelse för problemet, mindre kognitiv belastning samt bättre beslutsunderlag. Den grupp som arbetade med designmetodik använde däremot AI i mindre utsträckning, framför allt eftersom verktyget inte var anpassat för den metoden och därför inte fungerade lika väl i deras arbetsprocess.

– Det indikerar att dagens AI-integrerade beslutsstödsystem fortsatt är relativt specialiserade och därmed inte passar lika bra i alla typer av planering eller för olika metoder, förklarar Peter Bovet Emanuel.

Bidrar till fortsatt utveckling

Experimentet genomfördes utan att störa den pågående övningen, vilket visar att liknande studier kan integreras även i komplexa militära sammanhang. Det gav också viktiga insikter inför framtida samarbete inom militär utbildning i Norden och för Natos arbete med att utveckla nya koncept och riktlinjer kring AI.

– Det här är inte bara en explorativ ansats för att utforska det pedagogiska värdet med AI eller attityder till ny teknik hos blivande chefer, utan också ett viktigt steg för att förstå hur AI kan användas i verkliga försvarssammanhang. Detta första gemensamma AI-experiment bygger även grunden för fortsatt forskning mellan de två högskolorna och sannolikt även gemensamma publikationer, säger Peter Bovet Emanuel.

– Det här arbetet är ett viktigt steg framåt på flera sätt. Forskningen har skett i samarbete med våra norska Nato-kollegor, på en kärnaspekt av högre officerskompetens, fokuserat på hur vi kan dra nytta av ny AI teknik. Jag ser fram emot fortsatt samarbete och utveckling på detta viktiga område, säger Anders Palmgren, som var chef för Högre officersprogrammet vid Försvarshögskolan när experimentet genomfördes, och numera är föreståndare för Institutet för krigföring.