Blogger

Rektorsblogg

Rektorsblogg

– om forskning och utbildning inom försvar, krishantering och säkerhet.

Officersutbildningen har det som krävs – även för framtiden

Publicerad den 13 jun, 2025 av Robert Egnell

I en tid då krigets karaktär förändras snabbt, ställs nya krav på officerens kompetens. Erfarenheter från Ukraina, nationella operationer och förändringar i befälssystemet visar att utbildningen inte bara håller – den är avgörande för att forma en officer rustad för samtid och framtid.

Det finns ett pågående samtal om hur officersutbildningen bäst utformas för att möta samtidens och framtidens krav.

År 2025 är världen och Försvarsmaktens uppgifter något helt annat än 2008, då Officersprogrammet blev en akademisk yrkesutbildning. Det säkerhetspolitiska läget har försämrats, tekniken förändras snabbt, och krigets former har blivit mer komplexa och svårförutsägbara. Det kräver ett analytiskt förhållningssätt, förmåga att tänka kritiskt och kompetens att väga olika handlingsalternativ mot varandra – också under stark press.

Akademi och praktik i samverkan

En invändning som ibland lyfts är att akademisk utbildning riskerar att skapa distans till det praktiska yrkeskunnandet. Det finns farhågor om att teoretiska modeller och forskningsanknutna kurser ersätter det konkreta ledarskapet och den taktiska skickligheten. Det är viktiga perspektiv.

Officersprogrammet är en akademisk yrkesutbildning, som innehåller praktiska moment. Utbildningen ger en grund för att verka som officer under hela yrkeslivet, den är inte enbart förberedande för den första befattningen som officer. Både Försvarsmakten och Försvarshögskolan är helt eniga om att förmågan att leda i strid är kärnan i officersutbildningen, och det är just kombinationen av akademisk förankring och praktisk professionell träning som gör den så kraftfull. Vi lär inte bara ut taktik – vi tränar beslutsfattande. Vi lär inte bara ut struktur – vi tränar flexibilitet, integritet och ansvarstagande. Vi utbildar för att kunna fatta de svåra besluten och agera under press vid extremt påfrestande situationer.

Sedan 2007 vilar Officersprogrammet på en tydlig förordning med 17 examensmål, vilka samtidigt fungerar som ramar och möjliggörare. Försvarshögskolan och Försvarsmakten har kontinuerligt utvecklat programmets innehåll för att ge våra officerare en utbildning som möter dagens behov, men som också är i rörelse mot framtiden. Under senare år har detta bland annat lett till:

  1. Införandet av förbandspraktik under den verksamhetsförlagda utbildningen.
  2. Domäninriktade kurser i försvarssystem (mark-, marin- och luft) för att stärka kopplingen till egen försvarsgren och stridskraft.
  3. Inrättande av den sjökrigsvetenskaplig inriktningen som ersätter den nautiska inriktningen.
  4. Inrättande av kurser i operativ juridik och ytterligare en kurs i krigsvetenskap med domäninriktad utbildning. Det ger en bättre förståelse för folkrättens betydelse och hur krigets lagar påverkar agerandet på olika konfliktnivåer.
  5. Ledarskapsutbildningen har utökats och engelska språkfärdigheter har integrerats i relevanta kurser. Det stärker förmågan att leda i strid och att kunna samarbeta med andra Nato-allierade.

Vi utvecklas tillsammans

En annan förändring som påverkat utbildningen är befälssystemets utveckling. Officerare ska i dag verka tillsammans med specialistofficerare, gruppbefäl och civila experter i en organisation som är mer komplex än tidigare. Det ställer krav på förståelse för olika roller, samverkan och kommunikation. Här har den akademiska miljön en särskild styrka – den är en plats där perspektiv möts, där både vetenskaplig och yrkesmässig kunskap värderas.

Ytterst handlar det om trovärdighet. En officersutbildning som kombinerar akademisk kvalitet med verksamhetsförlagd praktik kan utvecklas i takt med omvärlden. Den ger flexibilitet utan att förlora riktning. De resultat som forskningen bidrar med, tillsammans med beprövad erfarenhet och utbildning nära Försvarsmaktens verklighet, bildar den helhet som krävs och gör utbildningen kraftfull.

Officersprogrammet har alltså både ramar och innehåll som klarar att möta förändring, och ligga steget före. Det är inte en självklarhet, men det är en förmåga som byggts upp och fortsätter att utvecklas. Det akademiska i utbildningen är inte ett hinder, utan en förutsättning för en profession som kräver både skärpa i tanke och styrka i handling.

Försvarsmakten och Försvarshögskolan är överens om att vi i nära samarbete och i samverkan kommer att fortsätta att utveckla Officersprogrammet för att möta yrkets krav på förmåga.

Officersutbildning i Sverige

Det finns flera olika officersutbildningar, som genomförs vid olika skolor och leder till olika officersroller.

  • Officersprogrammet vid Försvarshögskolan är en treårig högskoleutbildning som leder till en officersexamen – en högskoleexamen på grundnivå, 180 hp.
  • Specialistofficersutbildningen är tre terminer lång och genomförs på någon av Försvarsmaktens skolor.
  • Reservofficersutbildningen är en ettårig utbildning som genomförs på någon av Försvarsmaktens skolor. Den vänder sig till de som redan har en akademisk examen och vill vara reservofficer.

Officersprogrammet vid Försvarshögskolan

  • Programmet har tre inriktningar: krigsvetenskap, militärteknik och sjökrigsvetenskap. I samtliga inriktningar ingår ämnena krigsvetenskap, ledarskap och ledning, operativ juridik och försvarssystem samt engelska. Stort fokus ligger på individuell utveckling och förberedelser för rollen som chef och officer i Försvarsmakten.
  • Programmet genomförs i nära samarbete med Försvarsmakten och under utbildningstiden är kadetten både student vid Försvarshögskolan och officersaspirant i Försvarsmakten.
  • Under de tre första terminerna är studierna huvudsakligen teoretiska, men varvas med militära övningar för att utveckla den fysiska prestationsförmågan och kompetensen som blivande officer.
  • Under fjärde och femte terminen genomför kadetterna verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i Försvarsmakten.
  • Under den sjätte och avslutande terminen fördjupar kadetterna sig i sitt huvudämne och skriver ett själv­ständigt arbete om 15 hp. Programmet avslutas med en praktiskt inriktad synteskurs.

Blogg

Blogger

Försvarshögskolans rektor Robert Egnell bloggar om forskning och utbildning inom försvar, krishantering och säkerhet.

Dela: