Säker information vid militära insatser

I vardagslivet använder de flesta smarta telefoner och wifi-router, men hur kan de användas i det militära utan att informationssäkerheten äventyras?

Hur kan man samarbeta genom it-lösningar i internationella insatser? Johan Sigholm har undersökt hur modern teknik kan lösa militära uppgifter bättre och billigare på ett säkert sätt.

Katastrofer visade vikten av informationssäkerhet

Katastrofer som Tsunamin, Katrina och Haiti visade att it-systemen vid insatserna fungerade dåligt. Alla länder hade med sig olika sorters utrustning, men sände ofta på samma frekvenser utan någon samordning, vilket ledde till att man ofta störde ut varandra. Det var även svårt att byta information mellan organisationerna. Sammankopplade it-system hade svårt att prata med varandra. Man var även rädd att hemlig information skulle läcka och avstod därför ibland att alls koppla samman systemen.

– Det är viktigt att man snabbt kan börja dela information med varandra i en krissituation, samtidigt som systemen även måste vara rimligt säkra, säger Johan Sigholm. Hur skyddar man hemligheter samtidigt som det gäller att kunna dela viss information, för att bygga en lägesbild och att rädda liv? Det kräver att man tar vissa risker, något som militära chefer å andra sidan är vana vid.

För att tekniken ska kunna bidra till mer effektiva operationer måste viss information kunna delas effektivt mellan aktörerna, samtidigt som känsliga uppgifter måste skyddas. Den tekniken finns inte idag, men Johan Sigholm menar att den inte är långt borta.

I sin forskning har Johan Sigholm bland annat tagit fram ett förslag till hur man kan konstruera ett taktiskt radiosystem där såväl säkerhet som användbarhet prioriteras. I en simulator har han kunnat visa hur hans tilltänkta system fungerar och även beräknat dess prestanda. Det reagerar på avvikelser i trafikmönstren och kan på så sätt stoppa oönskade läckor, samtidigt som det går att utbyta information effektivt mellan olika parter.

Vardagsteknik kan möta Försvarsmaktens behov

Men Johan Sigholm tror att det även går att anpassa teknik från vardagslivet för att uppnå militära behov. När det gäller moderna informationsteknik har civila aktörer sprungit ifrån försvarssektorn. Det gör att Försvarsmakten borde titta mer på den civila teknikutvecklingen och se vad som kan anpassas.

– Om man exempelvis kunde köpa en mobiltelefon eller wifi-router från butik, och sedan omprogrammera dem att använda militära frekvensband och protokoll, så skulle de bli mer användbara i militära insatser. Det skulle även minska kostnaden dramatiskt jämfört med att utveckla ett helt eget system.

Ny teknik påverkar den personliga integriteten

Den nya tekniken är användbar till mycket, men den för också med sig nya problem, till exempel påverkas den personliga integriteten. Soldater har hjälmkameror. Bilderna läggs ut på nätet. Man använder sociala medier där det är oklart vart informationen hamnar.

– Att soldater i strid övervakas är naturligt, så att man exempelvis snabbt kan lokalisera och evakuera sårade eller skicka förstärkningar. Men en överdriven övervakning kan samtidigt bli problematisk, då forskning visar att kreativitet och initiativtagande minskar och rädslan för att fatta felaktiga beslut ökar. Det rimmar illa med den svenska ledningsfilosofin med uppdragstaktik.

I avhandlingen förklaras därför hur man med hjälp av så kallad integritetsförstärkande teknik kan anpassa skyddet, utefter situation och rådande säkerhetsbehov. På så sätt kan man utnyttja den nya teknikens fördelar men begränsa dess nackdelar.

Johan Sigholm

Johan Sigholm började som underrättelseofficer i flygvapnet, men sadlade om till flygingenjör 2001. Innan han kom till Försvarshögskolan arbetade han med informationssäkerhet på Högkvarteret. Där väcktes tankar kring vilken betydelse den snabba utvecklingen inom IT-området skulle kunna få för Försvarsmaktens verksamhet i framtiden.

Publikation

Secure Tactical Communications for Interorganizational Collaboration