Gränsen mellan krig och fred suddas ut på internet

Var går gränsen mellan krig och fred? Och när blir en cyberattack en fråga för Försvarsmakten istället för Polisen? Doktoranden Marika Ericson utforskar gråzoner på nätet.

Tänk dig att en cyberattack slår ut elförsörjningen i hela Sverige, och därmed de flesta viktiga funktioner i samhället. Är det att betrakta som ett brott, ­alltså något för Polisen? Eller är det ett hot mot Sveriges fred och säkerhet och ­därför en fråga för Försvarsmakten?

Det här är frågor som Marika Ericson, doktorand i folkrätt och militärteknik, har grottat ner sig i.

– Cyberattacker kan betyda olika saker. Det jag tittar på är enkelt uttryckt attacker mot nätverk, system eller digital kommunikation där någon ­medvetet försöker förstöra systemen eller nätverken. De kan också vilja ändra eller få tillgång till information som de inte har rätt till, eller förhindra tillgång till system och nätverk, säger Marika Ericson.

Snårigt nät

Den som ligger bakom en cyberattack kan vara en ung hacker som vill ­utmana sina tekniska kunskaper för att se hur långt hen kan komma. Här handlar det mer om en sport än ett uttalat mål att förstöra.

Men det finns också tillfällen då en stat eller en terroristgrupp ligger bakom en nätattack. Och det är ett ­snårigt nät att bedriva utredningar i, internet. För även om det går att bevisa varifrån attacken kommer rent tekniskt, är det inte säkert att bevisen håller rent juridiskt.

– Om det är en stat som står bakom attacken och om man kan visa att attacken har lett till fysisk skada menar många experter att den är att betrakta som ett väpnat angrepp. Då kan det bli aktuellt att försvara sitt land med militära medel. Men så länge det inte finns en tydlig motpol är det svårt, säger Marika Ericson.

Mittemellan krig och fred

Efter terrorattacken den elfte ­september 2001 har man behövt omvärdera var gränsen mellan krig och fred går. Terrorism är enligt lag ett brott men ofta används militära medel för att bekämpa den.

– Idag är det ofta oklart vad som är krig och vad som är fred. Om man är i ett tillstånd som är något mittemellan, hur ser det ut från ett lagperspektiv?

Det har visat sig att den interna­tionella rätten och folkrätten inte alltid hänger med i teknikutvecklingen. Marika Ericson tror att de nya förutsättningarna kräver nya lösningar.

– Det krävs utbyte av information mellan polis och militär. Det finns fall där man kan behöva en hybridstyrka, där det finns välutbildad personal som kan båda regelverken och som både har militära och polisiära mandat.

Ett spännande ämne, som man kommer kunna läsa om i Marika Ericsons avhandling. Om allt går som planerat får hon sin doktorstitel i slutet av 2018.

Jobbat i Kosovo

Marika Ericson är jurist i grunden och praktiserade på Röda korset efter studierna. Hon har jobbat inom Försvarsmakten, bland annat som utlandsstationerad i Kosovo. Hon har också arbetat inom det civila försvaret och med krisberedskap på Krisberedskapsmyndigheten, idag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Att doktorera på Försvarshögskolan har gett mig en möjlighet att verkligen djupdyka i ett ämne. Att ta ett steg tillbaka och få tid för analys.

Att Marika Ericson har yrkeserfarenheter tror hon är positivt för hennes forskning. Men också för de studenter hon undervisar.

– Undervisningen är förhållandevis lite envägskommunikation. Vi har mycket falldiskussioner och seminarier. Klassrummen består ofta av studenter med olika bakgrund, en del kommer direkt från gymnasiet medan andra har jobbat ett tag. Det gör att det finns en bredd och ett djup i diskussionerna.

Unik blandning

Marika Ericson tycker att samspelet mellan politik och juridik är spännande och menar att folkrätten ger en grund för att förstå de internationella regelverk som finns och varför de ser ut som det gör.

– Försvarshögskolan är en intressant plattform där det finns en unik blandning av militära och civila utbildningar. Som student har man hela tiden möjlighet att dra nytta av båda perspektiven i sin utbildning.