Idén att brott mot internationell humanitär rätt kan förkorta krig ifrågasätts i ny studie

I en ny vetenskaplig artikel i International Review of the Red Cross argumenterar Nobuo Hayashi för att det är både olagligt och missvisande att bryta mot internationell humanitär rätt med syfte att påskynda fred eller rädda liv.

– Den centrala slutsatsen är att internationell humanitär rätt (IHL) inte tillåter militära styrkor att bortse från dess regler, även om det kan verka leda till kortare krig eller färre dödsoffer, säger Nobuo Hayashi, universitetslektor i folkrätt vid Försvarshögskolan.

Han motiverar sin ståndpunkt med tre huvudargument. För det första saknas empiriskt stöd för föreställningen att hårdare strider alltid leder till snabbare kapitulation. Historien visar ofta motsatsen – brutalitet kan istället stärka motståndsviljan och förlänga konflikten.

För det andra har stater eller militära aktörer som tar till extra våld ingen moralisk rätt att offra sina motståndare i ”det större godas” namn.

– Angripare som skyller på offret, för att offret inte ger upp, duckar från sitt ansvar att värna folkrätten för att i stället rättfärdiga grymhet under förevändningen att det gynnar mänskligheten, säger han.

Det tredje argumentet pekar på att även om internationell humanitär rätt ytterst syftar till att minska mänskligt lidande, innehåller lagen absoluta förbud som gäller oavsett situation.

– Dessa regler kan inte sättas åt sidan med hänvisning till utilitaristiska överväganden. Varken löften om snabbare fred eller färre dödsoffer kan upphäva de juridiska och etiska skyldigheter som IHL fastställer, säger Nobuo Hayashi.

Juridisk forskning med tvärvetenskaplig ansats

Artikeln är förankrad i juridisk forskning och bygger på etablerade metoder inom internationell rätt, som analys av staters beteende, rättspraxis och vetenskapliga texter. Den kombinerar också insikter från militärhistoria och moralfilosofi. Särskilt fokus ligger på aktutilitarism, en etisk teori där handlingar bedöms utifrån konsekvenserna i den specifika situationen snarare än utifrån generella regler.

– Genom att granska både historiska exempel och teoretiska argument visar jag varför selektivt åsidosättande av IHL inte kan rättfärdigas, säger Nobuo Hayashi.

Paralleller till Trumps sätt att hantera konflikter

Även om artikeln skrevs innan Donald J. Trump återvände till Vita huset i januari 2025, menar Nobuo Hayashi att resonemangen är högst relevanta i ljuset av den nya administrationens konflikthantering.

– Det Trump beskriver som ”fred” liknar det John Stuart Mill kallade ”tyranni”, där svagare stater pressas till underkastelse utan strid, något som kan uppmuntra aggressorer, säger han.

Ur detta perspektiv kan försök att avsluta kriget i Ukraina genom att pressa Volodymyr Zelenskyj till kapitulation riskera att stärka Vladimir Putin och samtidigt signalera till Kina att liknande strategier kan tolereras i en framtida konflikt om Taiwan.

– Att tillåta brott mot IHL med utilitaristiska argument skulle bara förstärka den här utvecklingen, normalisera en fred på den starkares villkor och undergräva både rättvisa och säkerhet, säger Nobuo Hayashi.

Relevans för både akademi och samhälle

Även om artikeln i första hand riktar sig till forskare inom juridik, historia och moralfilosofi, är budskapet bredare. De centrala frågorna, om brutalitet kan förkorta krig, om det kan rättfärdigas i syfte att rädda liv och om IHL kan tänjas i det större godas namn, lyfts ofta i offentlig debatt, i policyfrågor och vardagliga samtal.

– Jag hoppas att artikeln ska bidra till forskningsdebatten om militär etik och internationell rätt, men också ge beslutsfattare och kommentatorer en tydligare bild av vad som står på spel när IHL sätts under press, säger Nobuo Hayashi.