Covid-19 i Sverige ur ett juridiskt perspektiv

En ny artikel i Svensk Juristtidning beskriver vilka rättsliga åtgärder som vidtogs i Sverige i samband med coronapandemin i våras, samt vilka lärdomar som kan dras inför framtiden. Några slutsatser är att ordningslagen och det svenska systemet för fredstida kriser bör ses över.
– I dag ser vi krishantering i fredstid och totalförsvaret som separata system. Det kanske vi vill göra i framtiden också, men då måste vi se till att de fungerar ihop, säger Marika Ericson.

– Vi har tittat på hur det svenska krisberedskapssystemet fungerar och hur det har hanterat covid-19 under våren. Vilka specifika regleringar har man använt sig av och på vilket sätt, förklarar Marika Ericson, chef för Centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan, som skrivit artikeln tillsammans med och Olof Wilske, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Artikeln beskriver även skillnaderna mellan det svenska krisberedskapssystemet och totalförsvaret och analyserar om hanteringen levde upp till de system och strukturer som ska användas vid den här typen av händelser. Utgångspunkten är de olika beslut som fattats för att hantera krisen, som till exempel förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med mer än 500 deltagare, som senare justerades ned till 50 personer.

– Vi menar att det här är en av de mest ingripande åtgärderna, som påverkar hur människor rör sig och vad man får göra och inte, säger Marika Ericson.

Dags för översyn av ordningslagen

Förordningen var konstitutionellt oklanderlig eftersom regeringsformen ger lagstiftaren möjlighet att begränsa mötes- och demonstrationsfriheten för att motverka ”farsot”. Däremot har ordningslagens indelning i allmänna sammankomster och offentliga tillställningar kritiserats för att vara föråldrad, eftersom det har framstått som godtyckligt vilka verksamheter som faller in under den ena eller andra kategorin.

– Många har ju undrat varför man införde begränsningar i vissa sammanhang men inte i andra, och det beror på att ordningslagen gör en strikt indelning i allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Det ledde till att till exempel djurparker fick vara öppna under sommaren, medan nöjesparker fick hålla stängt. En slutsats i det här sammanhanget är att det är dags för en översyn av ordningslagen, säger Marika Ericson.

Även åtgärder avseende serveringsställe, möjligheten att stänga skolor och olika verksamheter granskas i artikeln.

– De ändringar i smittskyddslagen som gav regeringen möjlighet att besluta om vissa ingripande åtgärder av smittskyddsskäl, som till exempel tillfällig stängning av köpcentrum och tillfällig stängning av restauranger, sportanläggningar, muséer och bibliotek blev omdiskuterade. Konstitutionsutskottet menade att man borde ha begränsat lagförslaget på ett tydligare sätt. Man skulle ha upprätthållit en tydligare balans mellan olika beslut som fattades av regering och riksdag. Konstitutionsutskottet menade också att det borde finnas en större koppling till den normala beslutande lagstiftningen, säger Marika Ericson.

Svensk krisberedskap och totalförsvar

Hanteringen av covid-19 i Sverige har lett till diskussioner rörande krisberedskap och totalförsvar. Ur ett rättsligt perspektiv har Sverige separata system och lagstiftningar för hantering av fredstida kriser respektive krig, som baseras på olika utgångspunkter.

– Vårt krisberedskapssystem bygger på att vi ska agera i enlighet med de grundlagsregler vi har och att ordinarie regelverk upprätthålls. Det som är intressant med covid-krisen är att vi gör olika avsteg och skapar speciella regleringar i krisen när de tillämpliga regelverken uppfattas som otillräckliga. Det är dock inte alltid tydligt vad man vill uppnå med de tillfälliga lagändringar som görs.

Det här är en tydlig skillnad mot totalförsvarets lagstiftning, där lagar som ska möjliggöra snabbare beslutsfattande och utökade inskränkningar i till exempel äganderätt och vissa andra mänskliga rättigheter stiftats redan i fredstid.

– I det här läget, när det är en fredstida kris, få vi nu istället fundera över lagstiftningen innehåll mitt i krisen. Risken med det är att man antingen inte vågar göra någonting alls, eller att man upplever situationen som så hotande att man går för långt i lagstiftningen, säger Marika Ericson.

Artikelförfattarna drar bland annat slutsatsen att systemet för fredstida kriser bör ses över, med fokus på att få till en helhet i lagstiftningen för krishantering i fredstid och för totalförsvaret.

– I dag ser vi det som väldigt separata system. Det kanske vi vill göra i framtiden också, men då måste vi se till att de fungerar ihop och att inga luckor uppstår mellan systemens tillämpning, menar Marika Ericson.

De pekar också på andra brister i dagens krisberedskapssystem, som att ansvarsprincipen, det vill säga att den myndighet som i normala fall ansvarar för en verksamhet har ansvaret även under en krissituation, förutsätter att uppgifter och ansvar är tydligt definierade.

– Det här är också principens akilleshäl. Om uppgifter och ansvar inte är tydligt definierade, eller överlappar med andra aktörers, kan det innebära att ingen aktör tar sitt ansvar fullt ut, säger Marika Ericson.

Josefin Svensson

Publikation

Artikeln Covid-19 i Sverige ingår i ett temanummer av Svensk Juristtidning som bland annat handlar om olika konstitutionella perspektiv på den pågående coronapandemin.