Högt stöd för Försvarsmakten

Svenskarnas stöd för Försvarsmakten är relativt högt, men kunskaperna om verksamheten brister. Det visar en studie som publicerats i tidskriften Scandinavian Journal of Military Studies.
– De flesta anser att vi ska ha ett militärt försvar. Däremot ser vi att kunskapen om vad Försvarsmakten sysslar med brister, säger universitetslektor Claes Wallenius.

– Forskningsprojektet om svenskars attityder till Försvarsmakten bottnar i problematiken att allt färre svenskar gör militärtjänst, förklarar Claes Wallenius, universitetslektor i ledarskap vid Försvarshögskolan.

Värnplikten återupptogs 2014 efter att ha varit vilande sedan 2010. I dag är målet att antalet värnpliktiga ska öka successivt för att 2025 uppgå till 8 000 per år. Det är dock långt ifrån nivåerna under kalla kriget då värnpliktskullarna under 1970-talet låg på omkring 50 000 personer.

– På den tiden var ju värnplikten den metod man hade för att se till att Försvarsmakten var folkligt förankrad. När det här förändrades kom Försvarsmakten längre ifrån allmänheten, vilket också är anledningen till att man ville undersöka detta närmare, säger Claes Wallenius.

Civil-militära relationer och maktbalansen mellan civila och militära strukturer är sedan länge ett etablerat forskningsområde internationellt.

– I andra länder har vi ju sett hur en skev maktbalans lett till bland annat militärkupper. I försvaret finns en maktpotential som gör att det är viktigt att förankra verksamheten hos befolkningen. Det finns också ett intresse både från professionen och akademin att studera och bygga upp den generella kunskapen om hur de civil-militära relationerna kan och bör vara, säger Claes Wallenius.

Högt stöd men bristande kunskap

Den aktuella studien har genomförts inom ramen för Försvarsmaktens program ”Forskning och teknikutveckling” och är baserad på en enkätundersökning som skickades ut till 3 000 slumpvis utvalda personer under perioden 4 juni till 4 september 2015. Svarsfrekvensen låg på 40 procent.

– Inför påståendet ”Jag tycker det är viktigt att Sverige har ett militärt försvar” instämde 79 procent i hög grad eller helt. Det tyder på att stödet för Försvarsmakten är relativt gott hos befolkningen. Däremot ser vi att kunskapen om vad Försvarsmakten sysslar med brister, säger Claes Wallenius.

Kunskapen är bättre hos de som har någon form av personlig koppling till Försvarsmakten, antingen på grund av att man själv eller någon i familjen har genomfört militärtjänsten. Resultaten visar också att Försvarsmakten lyckats mindre bra med att kommunicera vad man gjort och åstadkommit i de internationella insatser man deltagit i, till exempel i Afghanistan.

– Försvarsmakten har ju haft en internationell inriktning under 2000-talet, och här ser vi att det var mycket som allmänheten inte visste eller förstod. Det finns ett samband mellan förtroende och hur man ser på förmåga och prestation, och att kommunicera nyttan med sin verksamhet är viktigt när det gäller förtroende. Det är något som egentligen applicerbart på all myndighetsverksamhet, säger Claes Wallenius.

Enkätstudien gjordes redan 2015, är resultaten fortfarande relevanta?

– Nu tillförs ju Försvarsmakten mer resurser, men jag tror inte att vi kommer tillbaka till de nivåer vi såg under kalla kriget. Så det kommer fortsatt att vara en stor del av befolkningen som inte har någon personlig koppling till Försvarsmakten, vilket gör resultaten relevanta. Det är viktigt att ha koll på allmänhetens kunskap om och förtroende för Försvarsmakten, både av demokratiskäl men också för till exempel rekryteringsbehov.

Var det något som förvånade dig lite extra när du såg resultaten?

– Kanske att det var förvånansvärt positiva resultat som visade på ett gott stöd till Försvarsmakten, trots alla nedskärningar. Det är också intressant att se hur viktigt det är att kommunicera det man gör. Vill man ha allmänhetens förtroende måste man visa att man levererar resultat.

Josefin Svensson