Parallella kriser försvårar covid-19 relaterade beslut inom vård- och omsorg

I en artikel som publicerats i Socialmedicinsk tidskrift undersöker forskare vid Försvarshögskolan hur media framställer olika typer av beslut inom vård- och omsorgssektorn till följd av covid-19 pandemin.

– Med den här artikeln vill vi bredda vad som inkluderas i begreppet krishanteringsaktör. Traditionellt sett omfattar det yrkesgrupper som räddningstjänst, polis och militär, men i praktiken är ju även personal inom till exempel vård, omsorg och skola också krishanteringsaktörer och bör bli erkända som det, säger universitetslektor Aida Alvinius.

I studien, som baseras på ett 30-tal artiklar i media under perioden februari-augusti 2020, delas de olika besluten som chefer fattar in i två dimensioner; en medarbetarinriktad och en organisationsinriktad. Varje dimension anger beslutsinriktningen och sträcker sig från anti till pro. Det innebär att beslut kan fattas pro/anti medarbetare i bemärkelsen att effekten av beslutet gillas eller ogillas av medarbetare. Dessutom kan beslut riktas pro/anti organisationens mål och visioner. Utfallet resulterar i en modell med fyra olika typer av beslutsfattande som kan användas för att förstå beslut inom äldreomsorgen under covid-19 pandemin. Det handlar om ideala beslut, obekväma beslut, kompisbeslut och felriktade beslut.

Situationen inom organisationen påverkar besluten

– Vi menar att ledarskap och beslutsfattande ofta analyseras utifrån en individuell utgångspunkt. När något går bra eller dåligt tillskrivs detta ledaren. Men den enskilde ledarens betydelse för utfallet överskattas ofta. Vi har i stället lyft fram andra faktorer på det organisatoriska planet och själva beslutets karaktär, säger Aida Alvinius.

Artikeln pekar till exempel på att just vård- och omsorgssektorn har flera parallella lågintensiva kriser att hantera.

– De har dels en resursorganisatorisk kris med resursneddragningar som pågått under lång tid, plus covid-19-pandemin. Det leder till att de beslut man måste fatta har en större risk hamnar i någon av de negativa boxarna i modellen.

Analysmodellen finner belägg för obekväma beslut, felriktade beslut och kompisbeslut, men för ideala beslut finns det i princip inget underlag i de medieartiklar som analyserats.

– Det är svårt att fatta beslut som passar både medarbetare och orga­nisation när man arbetar under en dubbelkris, det vill säga både resursbrist och pandemi. Vi är också medvetna om att media sällan rapporterar om sådant som fungerar bra, vilket man får ha i åtanke när man tittar på resultaten, säger Aida Alvinius.

Inspirera till vidare forskning

Hon hoppas att studien ska bidra till en ökad medvetenhet om hur olika beslut uppfattas av media och allmänheten, och att man behöver se till hela bilden när man fattar beslut.

– En av de viktigaste uppgifter man har som chef är ju att fatta beslut, och de obekväma besluten tenderar att vara störst i antal. Därför är det viktigt att man gör en konsekvensanalys och funderar på hur de beslut man fattar kommer att landa, säger Aida Alvinius.

Hon hoppas också att studien ska inspirera till fortsatt forskning om beslutsfattande i kris.

– Inom ledarskapsforskningen pratar vi mycket om hur man ska vara som chef. Man ska ha social kompetens och kunna inspirera och motivera, men det behövs mer forskning om att fatta obekväma beslut och vilka konsekvensen det får. Utifrån vår studie ser vi till exempel att det behövs mer forskning om de frågeställningar som följer på de olika former av beslut som vi identifierar. Hur ser till exempel den ideala beslutsprocessen ut, hur implementerar man bäst obekväma beslut och värnar tilliten till myndigheter och samhälle när de måste fattas?

Josefin Svensson