Oväntade ledarskapsutmaningar under internationella insatser

Hur väl förberedda är svenska förbandschefer som skickas ut på internationella insatser i FN:s regi? En ny rapport från Försvarshögskolan visar att ledarskapsutmaningarna snarare ligger i hanteringen av personalfrågor, FN-byråkrati och kulturkrockar med förband från andra länder än i genomförandet av de militära operationerna.

Rapporten presenterar resultat från ett forskningsprojekt som samlar och analyserar högre chefers erfarenheter från internationella insatser utifrån ett ledarskapsperspektiv. Studien bygger på djupintervjuer med tio chefer som tjänstgjort i olika befattningar och insatser mellan åren 2011 och 2020, bland annat i Irak, Libyen och Mali.

– Målsättningen var att med erfarenhetsbaserad kunskap sätta fingret på och öka förståelsen för några av de svåraste och mest oväntade ledarskapsutmaningar som högre chefer kan ställas inför vid den här typen av uppdrag, säger Oskar Sjöström, universitetsadjunkt i ledarskap vid Försvarshögskolan.

Inte som förväntat

När förbandscheferna tackade ja till de prestigefulla tjänsterna föreställde sig många av dem att de skulle leda ett specialiserat underrättelseförband i strategiska operationer.

– De hade satt ihop en tajt grupp, övat tillsammans, lärt känna varandra och var inställda på att lösa uppgiften. Men när de sedan var på plats blev det helt andra saker som tog över, berättar Oskar Sjöström.

Resultaten visar framför allt på brister i chefernas förberedande utbildning. De utbildas bland annat i landets kultur och får lära sig om sedvänjor, religion och matvanor. Men många chefer beskriver hur det är helt andra kulturella faktorer som blir avgörande på plats.

– Det kan till exempel handla om hur avvikande den egna kulturen faktiskt är gentemot andra som man ska samarbeta med under insatsen. De verkliga kulturkrockarna kanske snarare uppstår till exempel mellan de svenska och holländska förbanden än med lokalbefolkningen, säger Oskar Sjöström.

Till synes banala aspekter som att man i Sverige har tydliga regler när det gäller till exempel alkohol kan få oväntat stor betydelse.

– Många insatser har en policy om att ingen alkohol ska förekomma, vilket leder till problem för de svenska cheferna när de ska samarbeta med förband från andra länder med en annan dryckeskultur. De band av tillit och förtroende som kan vara avgörande för om en insats lyckas kanske knyts vid middagsbordet, och om man dricker ett glas vin till middagen kan inte de svenska cheferna delta. De beskriver själva att de kan ses som lite överspända och reglementsstyrda, och då är det lätt att man blir utanför och har svårare att skapa nära samarbeten, säger Oskar Sjöström.

En annan aspekt i den nationella kulturen som avspeglas i den interna förbandskulturen är genus.

– Svenska chefer är väldigt skolade i genus på ett sätt som man inte är i många andra länder. Sådant som vi tar för självklart och moraliskt rätt kan uppfattas som extremt av andra, och skapa problem när det gäller att bygga förtroenden och samarbeten.

Komplicerad FN-byråkrati

Flera chefer vittnar också om hur snårigt och svårt det är att orientera sig och verka i en FN-kontext. Många har känt sig väldigt vilse inledningsvis och behövt hitta strategier för att hantera situationen.

– De har löst det på olika sätt men alla säger egentligen samma sak – det här fick man lösa på egen hand på plats för att det skulle fungera.

Det handlade mycket om informella kontakter som ställde stora krav på social förmåga och andra typer av ledarskapsfärdigheter än de man utbildats i.

Personalfrågor mest påfrestande

Men det som varit mest utmanande för cheferna är personalfrågorna, som av många upplevts som det mest påfrestande under insatserna.

– Det är talande att chefer som varit med om allvarliga och dramatiska händelser som överfall och beskjutningar, menar att det jobbigaste minnet från insatsen är när de behövde ha ett känsligt medarbetarsamtal, eller att de kände sig osäkra när det gällde arbetsrätt och liknande frågor.

För vissa har krocken mellan hur man trodde att det skulle bli och hur det sedan blev varit jobbig och flera uppger att deras bild av vad militärt ledarskap är har förändrats.

– Man kanske var mer konventionellt skolad i hur man gör framryckningar med förband, men på plats var det andra saker som tog över som man inte var förberedd på.

Oskar Sjöström hoppas att studiens resultat ska kunna bidra till utbildningen av officerare och högre chefer, och kanske också användas som kurslitteratur på officersprogrammen.

– Resultaten kan vara relevanta även i en nationell kontext och möjligen också utanför Försvarsmakten, säger han.

Josefin Svensson