Från ubåtskapten till professor

Roar Espevik har en bakgrund som ubåtsofficer och lång erfarenhet av ledarutveckling under påfrestande förhållanden. Det var suget efter att prova på något nytt som ledde vägen till Försvarshögskolan, där han bland annat hoppas kunna systematisera forskningen om ledarskapsutbildningen inom officersprogrammet.

Roar Espevik är professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan sedan i oktober förra året. Han kommer närmast från en tjänst som dekan vid Sjökrigsskolan, Universitetet i Bergen, där han också varit forskningschef och huvudlärare i ledarskap. Det var i samband med arbetet som ubåtskapten i den norska marinen som han började intressera sig för ledarskapsutveckling och pedagogik.

– När man jobbar så tätt ihop som man gör på en ubåt uppstår många frågetecken om vad som fungerar och inte fungerar när man lär människor hantera extrema situationer. Vissa personer jobbar också bättre i pressade lägen än andra. Jag blev nyfiken på varför det var så, och sökte mig till forskningen.

Ledarskap i grupper

Han började doktorera i 45-årsåldern och disputerade 2011 med en avhandling om teamarbete i militära grupper. Den röda tråden i hans arbete är just hur man får grupper att fungera tillsammans under påfrestande förhållanden.

– Jag intresserar mig för ledarskap i team, hur man får folk att ta ansvar och hur kommunikationen fungerar i olika situationer. Jag tittar också på orsakssammanhang och vilka typer av processer som förstärker teamarbetet och hur människor anpassar sig till nya situationer och förutsättningar.

Åren som ubåtsofficer och arbetet med kadettutbildningen i Norge har format honom och gett erfarenheter kring vad som är viktigt att betona när blivande officerare ska lära sig att fatta beslut.

– Jag har jobbat mycket med problembaserad inlärning där man sätter upp situationer som ska träna specifika moment och färdigheter. Man behöver öva förmågan att fatta beslut och samarbeta under olika typer av förhållanden.

Forskning baserad på experiment

I sin forskning har han använt sig av olika typer av experiment för att testa och utvärdera övningar och situationer. Han menar att det är en stor fördel att kunna jobba med kadetternas utbildning och samtidigt samla in empiriskt material för vidare forskning.

– Det här är något vi borde ta vara på. En övning som leder till ledarutveckling kan man ju också forska på och anpassa så att den passar in i pedagogiken. Inom det militära gör vi mycket på beprövad erfarenhet, men vet vi verkligen att övningarna leder till önskad effekt? Här behöver vi bli bättre på att forska och utvärdera så att vi gör rätt saker, säger han.

Det här är något han hoppas kunna jobba vidare med och utveckla vid Försvarshögskolan.

– Det kan till exempel handla om att kadetterna får göra en enkät före och efter en större övning så att man kan utvärdera resultaten. Då får kadetterna vara med och reflektera kring sin utbildning och även delta i sin egen forskning.

– Jag jobbar också med att förbereda forskarutbildningen i ledarskap och ledning och en nordisk forskarskola som förhoppningsvis ska starta hösten 2023.

Att forska under påfrestande förhållanden

En av utmaningarna när man forskar om ledarskap i påfrestande förhållanden är att komma nära verkliga situationer.

– Jag har just publicerat två vetenskapliga artiklar där vi tittar på kommunikationen mellan larmcentralen och ambulanser, där en av utmaningarna varit att anonymisera materialet. Det tar också mycket tid att komma nära verkligheten och förstå processerna och mekanismerna, men det är otroligt intressant när man får se något i verkligheten som man tidigare gjort i experiment.

Josefin Svensson