Sök

Sök
Porträtt av Antoine Bousquet.

Antoine Bousquet är docent och universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

”Jag gillar att ställa stora frågor”

Antoine Bousquet intresserar sig för hur historiska skeenden påverkar det militära tänkandet. Han utgår ofta från breda frågor och drar kopplingar från en rad olika områden för att komma till nya slutsatser.

Antoine Bousquet tillträdde sin tjänst som universitetslektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan i juni förra året, efter 14 år vid University of London.

– Jag ville testa något nytt och Försvarshögskolan var intressant av flera anledningar. Bland annat eftersom jag känner flera personer här vars forskning jag var intresserad av. Det är också ett unikt lärosäte med en bakgrund som krigshögskola, som nu har blivit en högskola öppen för bredare frågor där jag kan känna mig hemma.

Han beskriver sin egen forskning som tvärvetenskaplig och utforskande inledningsvis, med syftet att koppla ihop krigsvetenskap och strategiskt tänkande med filosofiska och teoretiska frågor.

– I grunden är jag statsvetare med fokus på internationella relationer, men jag känner mig inte snävt definierad av det. När jag startar ett projekt gillar jag att läsa in mig så brett som möjligt och fördjupa mig i materialet innan jag börjar dra slutsatser från olika områden.

Hans arbete med boken The Scientific Way of Warfare: Order and Chaos on the Battlefields of Modernity, som är baserad på hans doktorsavhandling och precis har kommit ut i en andra upplaga, är ett exempel på detta breda tillvägagångssätt. Boken ger en förståelse för vetenskapens historia och det militära tänkandet under flera århundraden.

– Jag var intresserad av hur vetenskapliga idéer återspeglas i krigföringens teorier och praktiker, säger han.

Hur militär underrättelseinhämtning utvecklas över tid

Hans andra bok – The Eye of War: Military Perception from the Telescope to the Drone – som gavs ut 2018, krävde också en djupdykning i teknikens och vetenskapens historia. Den här gången ligger fokus på utvecklingen av teknik för avbildning och kartläggning, som speglar hur militär underrättelseinhämtning har utvecklats över tiden. Han tittar bland annat närmare på teleskop, radar och infrarött ljus och metoder som används för att kartläggning och avbildning, som foto och bildbehandling, GPS-teknik och kartografi. Han analyserar sedan vad dessa tekniker får för konsekvenser för krigföringen och vilka motreaktioner de leder till, som till exempel nya sätt att dölja sig för fienden.

– Den ultimata formen av kamouflage är ju att inte alls framstå som en armé längre, utan att döljas eller infiltrera fiendens samhälle. Jag menar att den här typen av kamouflage i krig, som går bortom tydligt definierade konflikter med en början och ett slut inom ett visst territorium, är något vi kommer att se mer av.

Kärnvapen och militärt tänkande

Just nu arbetar Antoine Bousquet med ett bokprojekt om militärt tänkande i relation till krigföring med kärnvapen i samarbete med en kollega baserad på Hawaii. En del av arbetet består av att gå tillbaka till de kärnvapenstrategier och doktriner som utformats under kalla kriget.

– Jag tittar på hur kärnvapen skapar ett dilemma inom strategiskt och filosofiskt tänkande som inte riktigt har lösts. Det handlar om vad det får för betydelse för oss som människor att leva i en värld där vi kan utplåna oss själva inom loppet av några timmar, och hur vi bör organisera och säkra vår existens inför den verkligheten. Det är ett projekt som ställer stora frågor och som tyvärr har blivit väldigt aktuellt de senaste månaderna, säger han.

Hur kommer det sig att du blev intresserad av en forskarkarriär från början?

– Det beror till stor del på ett möte med en person. När jag var student vid London School of Economics gick jag en kurs i strategiska studier där professor Christopher Coker undervisade på ett sätt som inte såg några gränser när det gällde vilka idéer eller kulturella referenser som kunde plockas in i undervisningen. Allt kunde bidra till att förstå världen vi lever i och den plats som krig har i den. Efter den erfarenheten blev jag fascinerad av vad krig säger om oss som människor och vart vi kan vara på väg, och jag tror att jag varit fångad av det sedan dess.

Vilka är utmaningarna inom ditt fält?

– När jag påbörjar ett nytt projekt vet jag aldrig hur lång tid det kommer att ta. Jag lägger mycket tid på att samla material och kunskap innan jag når en punkt då jag känner att jag har något att säga om det. Så utmaningen är att aldrig riktigt veta vart det tar vägen, men det är också det som är tjusningen med arbetet. Jag tror att det stämmer in på många typer av forskning. Om vi hela tiden visste vad det skulle resultera i skulle vi troligtvis inte ha motivationen att slutföra det.

Josefin Svensson

I korthet

Vid Försvarshögskolan sedan: Juni 2021.

Aktuell med: Den nya utgåvan av min bok The Scientific Way of Warfare: Order and Chaos on the Battlefields of Modernity som lanseras med ett evenemang vid Försvarshögskolan den 9 juni 2022.

När jag är ledig: Jag tycker om att tillbringa tid med tid med min familj. Vi har fortfarande fullt upp med att upptäcka allt Stockholm har att erbjuda, från stadsmiljön till de vackra omgivningarna.

Senast lästa bok: The Invincible av Stanisław Lem.

Dold talang: En hobby är att experimentera med elektronisk musik.

Jag diskutera gärna: Musik, film och filosofi.

Min drivkraft som forskare: Min nyfikenhet.

Sidinformation

Publicerad:
2022-06-10
Senast uppdaterad:
2023-10-19
Dela: